Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Karl Johan var dock för klok för att lyssna till
deras röster, som ville se Adlersparre vanärad och
undanröjd, utan under de år, som närmast följde efter kriget,
blef Adlersparre i stället öfverhöljd af yttre utmärkelser,
hvilka föreföllo hans flärdfria sinne rent af motbjudande.
Sålunda blef han 1816 grefve, utnämdes 1817 till »en af
rikets herrar» med excellenstitel samt blef vid Karl Johans
kröning 1818 serafimerriddare.
All denna härlighet besvärade honom så mycket
mera som han ej egde tillgångar att betala och uppbära
glansen. De två första utmärkelserna tillföllo honom,
utan att han visste något därom, och hvad vidkommer
den sistnämda, så bad han »af gunst och nåd» att få
undslippa »serafimeriet», men det gick ej an. Han
befriades dock från de med utmärkelsen förenade
kostnaderna, likaledes från »dubbningskomedien», men den
briljanterade serafimerkraschanen satte Karl Johan själf på
Adlersparres bröst.
Adlersparres omdöme öfver dessa ärebetygelser äro
karaktäristiska för mannen. »Har en människa några
solida egenskaper», yttrade han, »så behöfva de ingen
skylt på kläderna. Blott småaktiga själar hafva åtrå efter
dylik grannlåt. Trängtan efter utmärkelser af detta slag
bevisar just, att man icke är i besittning af de
egenskaper, som genom denna glans och detta bjefs skola
påskinas vara till finnandes.»
Det var kändt, att Adlersparre nu ämnade draga sig
tillbaka från sin landshöfdingebefattning, och genom dessa
utmärkelser åt revolutionschefen gafs skenet af ett godt
förhållande mellan honom och de högt uppsatta
styrandes krets.
År 1821 erhöll Adlersparre tjenstledighet och 1824
definitivt afsked från sin befattning som landshöfding,
hvarefter han drog sig tillbaka till Gustafsvik[1] i
Vermland, där han lefde till sin död.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>