Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Ett nutidens underverk. Här ock der i prärlestaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
___&______________________________________________________________
inför prester, kyrkoråd och biskop; huru deras späda barn
rycktes ur modrens armar af länsman, som tagit dem till
presten for att döpas; huru samme länsman sedan kommit
och försålt deras ko på exekutiv auktion för att erhålla
sitt arvode, 17 riksdaler, for sitt besvär att låta
»pånytt-föda» ett af barnen; samt huru den okunniga och råa
pö-beln, eggade af prestemas nit, ofredat deras hus och hem,
tills de nödgats gå i landsflykt (»frivilligt»?). En annan
berättade, huru han uppkallats inför ett råd af prester till
att stånda ansvar för att hans hustru bestämdt vägrade
att ställas fram som en skamfläck för allmänheten och
falla på knä på en pall inför presten, derför att hon
fram-födt ett barn inom äkta ståndet. »Du ska* la tro de va’
inte rolitt att ’kyrktagas’ för min hustru», sade gubben.
Alla voro de glada att hafva kommit till ett land, der hvar
och en kan »sitta i frid under sitt vinträd och fikonaträd»
och i åtnjutande af lagens skydd dyrka Gud efter sitt samvetes
öfvertygelse och Guds ords föreskrifter.
Utan att inlåta mig i någon utredning af frågan om
emigrationens orsaker kan jag på grund af vittnesbörd, som jag erhöll
af personer, hvilka jag, så att säga, påträffade midt i högen, med
bestämdhet påstå, att det icke är blott ekonomiska skäl, som
drifva så många af vårt lands bästa och kraftigaste söner
och döttrar från en älskad fosterjord. Schweiz t. ex. är
lika fattigt som Sverige, men det skattar obetydligt till
emigrationen. Hvarför? Några säga oss att den
majestätiska naturan fäster schweizaren så mycket vid sitt
hemland, att han hellre lider brist än öfvergifver detsamma.
Är detta en giltig förklaringsgrund? Älskar ej nordbon
fädemetorfvan lika varmt som någonsin schweizaren? Jo
visserligen. Nordbons vemodiga, djupt känsliga och
stämningsfulla natur gör, att han mer än någon annan älskar
»hembygdens skogar och dalar». Men det gifves en annan
känsla, som utgör människans adel, och hvilken är långt
mäktigare än den dunkla instinkt, som faster oss vid
»fa-dernetorfvan», nämligen behofvet af frihet, frihetskänslan.
Der detta behof tillfredställes, der råder förnöjsamhet äfven
under torftiga omständigheter. Men der denna känsla
krän-kes, der alstras missnöje, äfven om munnen är full med
bröd. Schweizaren är fri, och då hans frihets och
foster-landssånger återljuda mellan de snöklädda alperna i hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
