Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Skandinaviska nybygget i Fresno. San Joaquin-dalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stående af ett ståtligt skolhus, två kyrkor» ett hotell, två
gator med trä- och lerhus å ömse sidor och omkring 1,000
innevånare) låg det nämda nybygget. Ett antal
skandinaver hade nyligen slagit sig ned i detta »vinland».
Detta grefskap har nyligen börjat bebyggas. Här
likasom öfveralt i Kalifornien börja »landspekulanteraa», som
slagit under sig tusentals acres, sälja land i små lotter,
emedan det nu, sedan äfven obrukadt land ganska betydligt
skattlagts, blir för dyrt att i åratal endast rufva öfver
rof-vet utan inkomst af detsamma. Ett storartadt kanalsystem
har fullbordats, hvarigenom hela grefskapet kan vattnas.
Landet är mycket gifvande, och odlas vindrufvor med
synnerlig framgång. 1 följd af kanalsystemet och
vattentillgången kostar land här från 10 till 30 doll. per acre. Men
det fordras ej mer än 20 acres for att underhålla en familj.
Det tager vanligen 3 å 4 år innan vinträden böija gifva
afkastning. En sådan välskött »farm» ger i medeltal 1,500
å 2,000 doll. i årlig afkastning. Men det fordras
uthållighet och tålamod.
Jag träffade här flere landsmän, som skötte sig väl —
sorgliga undantag förekommo — och hyste gyllene
förhoppningar för framtiden. De hade ännu blott hunnit bygga sig
mer eller mindre tarfliga bostäder, börjat planta vinstockar,
så alfalfa, hvilket här växer ymnigt, samt skaffa sig kor
och höns.
Körande mina personliga erfarenheter och intryck på
platsen, tar jag mig friheten återgifva följande anteckningar
ur min dagbok:
Då jag i går kväll kom hit till nybygget, besökte jag
forst två svenska och en norsk familj, hvilka ej kunde gifva»
mig herberge öfver natten. Till sist kom jag till ett
brädskjul, som beboddes af ett sjuttioårigt par, hustrun likväl
ett år yngre. Jag helsade och möttes af ett vänligt:
»Välkommen!» »Vill ni herbergera en främling från gamla
Sverige öfver natten?» »Om herrn vill hölle te goe som vi
hår de, så ä’ han innelitt välkommen. Vi ha, som han sir,
ännu ingen stua annat än de här skjule ; men vi ha en
stor höstacke, som han sir». Jag tackade och var glad.
Solen börjar redan närma sig synranden i vester, under det
de snöbetäckta Sierra Nevada glänsa i dess sken i öster.
Jag satte mig utanför de åldriga makames nya hem med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
