Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen - VI. I Petersburg och utlandet; »den fria skolan» på Jasnaja Poljana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nationens samvete hade vaknat, och »det var härligt
att lefva i denna tid»! såsom en af dess skalder
uttryckte sig.
Redan från tiden kort före lifegenskapens
afskaffande började de upplysta klasserna
intressera sig för att på något sätt bistå de
olyckliga mushikerna, som man nu skulle frigöra;
och särskildt var det folkundervisningens stora
fråga som eldade de bästa andarna, och från
det historiska året för lifegenskapens afskaffande
(1861) började man söka förverkliga dessa vackra
drömmar och sprida en smula ljus i det mörker,
hvari ryska folket låg försänkt.
Leo Tolstoy, hvilken, såsom vi sett, redan
förut vid upprepade tillfällen försökt sig på
folkupplysningsarbete på sitt gods, upprättade nu
på Jasnaja Poljana sin beryktade »fria skola»,
hvarest ett fyrtiotal barn af båda könen under
Tolstoys egen ledning undervisades. Samtidigt
utnämndes han till den ytterst svåra och delikata
befattningen som »fredsmäklare»[1] samt
grundlade en pedagogisk tidskrift, kallad »Jasnaja
Poljana», i hvilken han bl. a. skarpt framhöll den
osunda västerländska civilisationens bittra frukter.
Snart upprättades ett fyrtiotal skolor efter samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
