Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen - VII. Familjelyckan och den stora krisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett finger röra ärkekättaren själf. Endast den
Heliga synoden företog sig att bannlysa honom,
utan tvifvel i den förhoppningen att därigenom
göra honom oskadlig för de okunniga och
vidskepliga mushikerna. Men man misstog sig. I stället
öfversvämmades den Heliga synoden af
skrifvelser från en mängd simpla bönder, studenter och
personer af alla öfriga folkklasser med anhållan att
blifva bannlyst från den ortodoxa ryska kyrkan
i likhet med Tolstoy.
Tolstoy synes icke längre hafva som fordom
plågats af tvifvel eller af motsägelserna i lifvet.
Han har funnit enheten i tron och lifvet, i tanken
och handlingen, förenade genom kärleken. Han
har funnit lyckan, som han så länge sökte, och
han säger till alla:
Jag är lycklig, sedan jag öfvergaf det
förflutnas villfarelser, sedan jag fann lifvets mening.
Och hvari består den?
I uppfyllandet af guds vilja.
Hvad menas med guds vilja?
Idealet, samvetet: det goda och gud äro
synonyma.
Hvad bör då vårt ideal vara?
Att älska hvarandra och icke längre göra åt
andra, hvad vi icke vilja, att andra skola göra
åt oss.
Hvad är orsaken till, att detta bud i så hög
grad försummats, sedan det gafs af Jesus och
af Moses?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
