Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9. Evighetens verk. 107
ställer henne för ögonen hennes syndaskuld och hon tillstår
den för honom, i det hon vördnadsfullt bekänner: "Herre,
jag ser, att du är en profet". Det var ett stort steg en sådan
kvinna härmed hade tagit på sanningens och
självförödmjukelsens väg — nu blir det också av vikt för henne att komma
till rätta med frågan om Guds sanna tillbedjande, i* stället
för att, såsom hittills, åtnöja sig med vad som härutinnan
var vedertagen sed ibland hennes landsmän. I stället för
hennes förra jordiska önskningar begynner nu hos henne en
åtrå av andelig natur, ett religiöst sanningsbegär, och hon
tror att den profet, hon ser framför sig, skall föra henne till
den rätta källan. Det gör också Herren, dock annorledes
än hon tänkte sig saken, ty där han en gång finner allvar,
ödmjuk syndakänsla och redlig trängtan efter sanning, om
ock därvid fattas det rätta förståndet, såsom vid
samaritiskans fråga, där giver Herren långt utöver vad man kan bedja
eller tänka. Så gör Herren ock med denna ärliga samaritiska
kvinna, som han genom sin godhet och sitt allvar nu hade
fått föra så långt från hennes världssirme; han sänker ord
i hennes hjärta, vilka gingo vida över hennes fattning för
ögonblicket och vilka än i dag många kristna icke fatta — ord,
i vilka han innefattar hela källan av det levande vatten, som
han allena förmår giva. Kände kvinnan förut blott patriarken
Jakob och de övriga fäderna, så talar Herren nu till henne
om den Fadren, som är Ande; tänkte hon nyss, då talet var
om Guds gåva, blott på jordiskt vatten, och då talet var om
Guds tillbedjan och gemenskap med honom, blott på hennes
fäders berg eller på Jerusalem, så framställer Herren nu för
henne den himmelske Fadrens Ande och sanning såsom den
sanna gudsgåvan och den sanna gemenskapen med Gud; och
im, då hon —^ kännande sig oförmögen att förstå vad profeten
åsyftade med de till henne sagda orden — förlitar sig därpå
att, när Messias komme, han skulle förkunna allting, kan
Jesus säga till henne: "Jag, som talar med dig, är densamme!"
— således icke blott en jude, såsom du trodde, icke blott en
Guds man såsom patriarken Jakob, icke blott en profet, utan
just den, som förer med sig det fulla ljuset. Så hade åtmins-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
