- Project Runeberg -  Kristliga tal /
179

(1922) [MARC] Author: Johann Tobias Beck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15. Jesus, satans övervinnare. 179

skulle fara upp och ned över Människosonen, det visste han
(Joh. 1:52). Så talade ej heller frestaren såsom djävulen,
utan såsom en Guds tjänare och en vän till hans Son; först
giver han sina råd såsom en för Jesu hunger bekymrad vän,
och därefter såsom en för Jesu förhärligande omtänksam vän;
i sitt första råd erinrar han Jesus om hans i dopet nyss
erhållna vittnesbörd av Gud, enligt vilket han vore både
berättigad och förpliktad att uppträda såsom Guds Son; i sitt
andra råd talar han med Skriftens egna ord såsom en Guds
förtrogne och begär ingenting annat än ett obegränsat
förtroende till Gud. Även saken, som frestaren föreslår, är i sig
själv intet ont; i avseende på de båda första förslagen,
mänskligt sett, kan och måste var och en säga: Guds Son måste
dock, såväl som någon annan, få med egen kraft förskaffa
sig bröd i sin hunger, när det sker utan andras förfång,
synnerligen efter en fyrtio dagars fasta; Guds Son får och bör
väl även vara den förste att visa inför all världen det fullaste
förtroende till Gud, så att han i förtröstan på Guds ord och
makt kan företaga sig och genomgå vad som helst, även det
allra farligaste.

Yem av oss skulle häruti hava sett något ontf Blott Jesus
märkte det, emedan han på det noggrannaste och skarpaste
urskilde, icke blott om en sak i och för sig var god, utan
även om den tillämpades i rätt sinne och ordning. Han hade
fastat i fyrtio dagar för att öva andens makt över kroppen,
för att göra kroppen lydaktig under anden; icke fick han då
sluta med att ställa anden i den hungrande kroppens tjänst;
detta hade varit att begynna i anden och lykta i köttet, såsom
det visserligen hos oss ofta sker. Han var ej heller kommen
till jorden för att blott leva för sig själv såsom Guds Son,
utan för egen del så fattig som den fattigaste människa (Luk.
2: 7; 9: 58), för andra blott såsom Guds Son; för
människornas själshunger skulle han med sina gudomliga kraftord
bereda en spis till evigt liv,, men icke åt sig själv sin jordiska
kroppsspis; det gällde att leva av den inre gudskraften även
såsom munnens spis; åt Guds fadersvård ville och skulle han
såsom Son överlämna sin kropps bespisande i förtröstan på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:42:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jtbeck/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free