Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 Beck, Kristliga Tal.
då kan hon även helga oss, kan upphöja oss från oss själva till
den gudomliga livsbilden, sådan den redan före världens
grundläggning är nedlagd för oss i Guds evige Son (Ef. 1: 4 f.),
och sådan den i den människovordne Sonen för oss är
uppenbarad i denna avfallna och sönderfallna värld (Joh. 1:4, H—
14). Det finnes visserligen någonting högt i varje
människosjäl (Ap. G. 17: 29; Jak. 3:9), som gör, att människan strider
mot sin egen natur och världens låghet och strävar upp över
(leuna till ett högre; men dels gör detta höga i
människonaturen endast fruktlösa ansträngningar, dels förorenar och
fördärvar det sig i fåfäng självbespegling. Men i Jesus
Kristus möter oss även människonaturens sanna höghet ren och
fullkomlig, utan någon fläck av själviskhet och i en sådan
kraft, att han även i den djupaste förnedring bibehåller sin
höghet; det är en höghet i Gud, en det evigas höghet. Allt
vad av evigt och gudomligt ännu finnes hos oss från skapelsen,
såsom en gnista under askan, det har i Jesus Kristus utbrett
sig såsom gudomlig sonshärlighet i fulländad mänsklig dygd
(2 Petr. 1: 3), i sanning, rättfärdighet och godhet. Det är vår
gudomliga arvedel, som möter oss i Jesu Kristi höghet, denna
arvedel som vi länge sedan förlorat i den gamla fåfängliga
rundeln efter fädernas sätt (1 Petr. 1:18); i Jesus är för oss
uppenbarad vår urbild, vår förlorade ära, den vi skulle hava
inför Gud — livets oförgängliga goda, för vilket Gud har
skapat vår kropp och vår själ, och utan vilket vi varken
kunna leva i frid, ej heller dö saligt, trots allt det andliga
och lekamliga goda, som vi samla.
Jesus är Försonaren och det nya förbundets Stiftare, i
vilken det förlorade åter skall bliva vårt i en fullhet, varuti
det ännu aldrig förefunnits, men sådant det i Guds eviga råd
är oss förutbestämt såsom mål för alla hans vägar! Våra
tankar och vägar stå visserligen långt tillbaka från detta Guds
heliga mål; vi strida till och med dagligen däremot, kränka
det och stöta det ifrån oss i och genom vår ogudlighet och
orenhet i hjärta och liv, och så vända vi emot oss Guds heliga
stränghet genom ständigt upprepade försyndanden. Men just
i denna tvedräkt emellan oss och Gud, emellan vad vi äro och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
