Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
speglas kajens gatlyktor i vattnet och man går
bredvid varandra fram mot Stadt. Cederik stor och väldig
under sin bredbrättade svarta hatt, Ridén liten och
spenslig med bockskägget stretande och glasögonen
blänkande. De passerar genom lyktornas ljuskoner,
skuggorna växer och krymper om dem, älven glider
bredvid dem och Cederik muttrar:
— Det är inte utan att jag blir sugen. Det blir roligt
att se vad Pettersson på Stadt har att bjuda på i dag.
När herrarna kom till Stadt hölls dörren upp för
dem och rockvaktmästaren bugade djupt för Cederiks
svarta rock. Även Ridéns rock behandlades med
respekt, men man visade den inte den vördnad som kom
Cederiks rock till del. Cederik skred in i matsalen med
Ridén tätt efter sig. Han lät blicken svepa över salen,
de bländande vita linnedukarna, kristallkronorna,
stuckornamenten i taket, de tunga draperierna, de
mjuka mattorna. Glasen stod uppradade runt de
konstfärdigt brutna servetterna, de intima bordslamporna
med rosa skärmar var tända, de gröna askkopparna av
glas var välputsade, stolarna förväntansfulla,
servitriserna uppradade. Handelsresandenas blanka hjässor
böjda över faten, storätarnas metodiska gaffelviftande,
de nätta damernas armbågsspretande, matpetande, det
stilla ätandesorlet och klangen av glas, groggbrödernas
andaktsfulla röda ansikten när de fått in den tredje
olagliga konjakskupan, allt detta var skrämmande och
ovant för Ridén och han höll sig tätt intill Cederik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
