Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TIONDE KAPITLET
Vari man firar ett nachspiel och den lille adjunkten
gör skandal.
Stadt skulle stängas. Man hade redan låtit blinka två
gånger med kristallkronorna, och den bugande
hovmästaren sa till Cederik:
— Herrarna kanske skulle vilja ha ett privatrum?
Hovmästaren försökte undvika att se på Beddy, ty
han var förargad på henne. Det var inte mer än två
nätter sedan hon legat hos honom. Han hade då sagt:
— I morgon får du träffa lilla mamma och sen
förlovar vi oss.
Nu fiskade hon redan efter rike Risling. Men, Beddy
var sån. Det kunde inte hjälpas. Man måste förstå
henne. Hon kanske hade komplex. Han fick förlåta
henne när hon kom tillbaka igen.
Cederik och Risling hade fattat varandra under
armarna för att motverka den knänas svaghet, som den
sena timmen åstadkommit. De drog sakta uppför
hotellets breda marmortrappor under djupt samtal.
— Världen är ond, suckade Cederik.
— Mer än ond, hickade Risling, den är hänsynslös.
— I ett samfund som vårt ...
— Förhärskar akkordens Aand.
Risling rätade på ryggen, de röda nackvalkarna
skavde mot varandra och han fortsatte:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>