Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nu trettio år senare...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VILKET JUBEL!
Till den nyutnämnde svenske ministerns i Indien säkerligen
obeskrivliga fasa har en ny bok av Jan Myrdal kommit ut... Av många
tecken att döma befinner sig unge Myrdal i en alldeles fantastisk
pubertet, som borde psykoanalyseras om det finns någon
möjlighet ... Jubelvår är en blamage för förlaget ...
Stig Nordfeldt
Aftonbladet 13–0-55
Att skriva ett misch-masch är inte svårt, men att skriva ett roligt
misch-masch går få i land med. Till dessa få hör Jan Myrdal, som med
JUBELVÅR (Tiden, 12:-), gjort en snurrig dårberättelse om
”främlingen”, som anländer till en norrlandsstad och genom
dokumentforskning kommer underfund med, att den är 700 år gammal, vilket
självfallet måste firas.
Till den ändan drar förf. fram ett snurrigt persongalleri – en spinkig
läroverksadjunkt som låter sig förföras av skökan Beddy inför ögonen
på en präst, vars glupande aptit är mycket större än hans gudlighet
samt en redaktör även han mycket lättsinnig. Sen händer en massa
tokigheter berättade med frodig fantasi, strålande besk humor,
samhällssatir och absolut förakt för alla regler om litterär komposition.
Wr.
Transportarbetaren No 111955
BESVIKELSE
... rätt vad det är får den intet ont anande läsaren sig till livs en grov
satir av rättsrötesamhället. Så grov och dum att den inte kan irritera
ens den mest samhällsbevarande av Svenska Dagbladets prenumeranter.
Lennart Olsson
Svenska Morgonbladet 12-11-85
... Som läggbit i 50-talspusslet hör romanen till de svårplacerade, vilket
kan anses vara ett positivt slutomdöme.
B. Hm.
Biblioteksbladet nr 3 1956
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
