- Project Runeberg -  Jul-aftonen /
87

(1844) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Gustaf Thomée
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

87
afsigter; ieke ett enda drag; i dess ansigte kan du
göra afskräekande. Det vilt ingenting säga, alt
banden nu är tung ocb faller tillbaka, när hon
lyftes opp; det vill ingenting säga, att hjertat ock
pulsarne nu stadnat; men det liar något att bety-
da, att handen var öppen, ädelmodig och trofast;
hjertat manligt och ädelt och ömt. Nyttja din
udd, du skugga, nyttja honon 1 Ur såret framqväl-
la de goda gerningarne ocb fylla verlden med o-
dödligt lif.
Ingen röst hviskade dessa ord i Serooge’s
öra, ocb likväl hörde han dem, när han kastade
sina ögon på sängen. Hvad månne väl först och
främst skulle röra sig hos denna man, om han åter
kunde vakna? frågade Scrooge sig sjelf. Girig-
het, hårdhet, bekymmer? De liafva sannerligen be-
redt honom en glad bädanfärd!
Här låg han i det mörka tomma huset, och
der fanns ieke en man, icke en qvinna, icke ett
barn, som kunnat säga: han var god mot mig i
det eller det, och för hugkomsten skull af denna
hans godhet vill jag oek vara tacksam mot ho-
nom. På dörren krafsade en katt, och under ka-
minen tycktes råttorna gnaga. Hvad de sökte i
likrummet, och hvårföre de voro så oroliga och
brådskande, derpå vågade Scrooge ieke tänka.
”Ande,” sade han, ”detta är ett fasans rum.
Fastän jag lemnar det, skall den lärdom, det
ger mig, sannerligen aldrig gå ur mitt minne.
Låtom oss gå!”
Anden pekade med orörligt finger på den döde.
Mag förstår dig,” sade Scrooge, ”ocb jag
skulle göra det, om jag blott förmådde. Men
jag saknar krafter dertill, Ande, jag saknar kraf-
ter derlill.”
Anden tyektes åter kasta en blick på honom.
”Om det i staden finns någon menniska, hos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:44:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/julaftonen/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free