Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En snöflinga - Rensning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad helst vi läsa i naturens
bok om skaparen, återstår
dock ett, hvarom hon
lämnar oss i fullkomlig
okunnighet. Detta ena är
våra själar och huru de
skola kunna blifva »hvita
som snö». Därom kan
endast bibeln, den gamla
goda boken, upplysa oss,
nämligen genom tvagning
i hans blod, hvilkens födelse
vi i dessa dagar fira.
»Om våra synder än vore
blodröda, så skola de dock
varda hvita såsom snö.» (Es.
1: 18.)
»Ack, två mig, att hvit
jag må blifva som snö!»
Aug. D.
En snöflinga.
Naturens bok är en intressant och diger bok,
fullskrifven af djupa sanningar, otvetydiga vittnesbörd
om skaparen, ur hvilkens hand hon framgått. Han
skildras där såsom »den store öfver allt», och hans visdom,
kärlek, omsorg, godhet och makt står på hvarje
blad omtalad.
Det blad i denna bok, hvilket nu ligger uppslaget
för oss, visar oss vintern med all dess gripande skönhet.
Liksom »den store öfver allt» gifvit åt sommaren
plantor och blommor i mängd, framsprungna ur jordens
väna sköte, så har han ock gifvit åt vintern sina –
af is. Och äro de mindre sköna för det? Hafva vi
icke alla någon bister vinterkväll beundrat dem och
gladt oss åt dem, då vintern målat dem på fönsterrutan?
Låtom oss betrakta en snöflinga. Om vi uppsamla
en och lägga den på ett kallt föremål, hvad få
vi väl se? Jo, hvarje snöfjäll är en i sig afslutad,
högst regelmässig och prydlig, mer eller mindre delad
figur. En svag förstoring visar oss att dessa figurer,
som man oegentligt kallar snökristaller, bestå af en stor
mängd små, fina, nålformiga iskristaller. Förgängligheten
af dessa gör det svårt att länge betrakta dem i ett
mikroskop, men lyckas det, så finner man, att dessa isnålar
äro sexsidiga dubbelpyramider, hvilkas ytor lifligt
återkasta ljuset. Dessa sexsidiga dubbelpyramider äro
isens egentliga grundform, grundstocken i isdrottningens
kalla rike.
En snöflingas byggnad är således oändligt skön
och underbar, och detta gäller äfven om hennes skära
hvithet. Huru kläder hon icke – ofta till julen –
skog, fält och sjöar i rik högtidsskrud! I underbara
festoner hvila snöpartierna på furans grenar, på tak och
stängsel, och är det natt, och månen blickar klarögd
ned öfver landskapet, huru gnistra då ej hans strålar
i fältens billioner snökristaller!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
