Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
* JULFRID *
* 11 *
Missionsförbundets inkomster för såväl
inre som yttre mission — d. v. s. äfven
församlingarnas enskilda inkomster utgjorde
under år 1902: 1,655,281 kr. 15 öre. Till
Förbundets egen inre samt yttre mission har under tiden
1878—1902 insamlats 3,717,360 kr. 17 öre.
Man kan säga att detta är siffror som tala.
Måtte nu Herren i sin nåd bevara och
välsigna Svenska Missionsförbundet, att det framgent
må vara sin kallelse troget att bland jordens folk
utbära Guds ljus och sanning.
Illustrationen å föregående sida utgör en
interiör af Immanuelskyrkan i Stockholm, tagen
under Svenska missionsförbundets 25-års jubileum
den 11—14 juni detta år. I fonden synes
konferensombuden jämte styrelsen, missionärerna och
distriktsföreståndarna samlade. Det ståtliga
templet är, högtiden till ära, klädt i festskrud.
A. Ohldén.
Jönköpings missionsförenings
50-års jubileum.
Mycket vore att säga om, hvad de andliga
rörelserna i vårt land uträttat under de
senast förflutna femtio åren. De hafva
satt djupa märken på det allmänna tänkesättet och
på den andliga odlingen hos hela vårt folk. Men
därom kunna vi här icke tala, emedan vi då skulle
föras för långt. Vi måste inskränka oss att söka
med några ord fästa uppmärksamheten på deras
verkningar i rent andligt hänseende, närmast med
hänsyn till Jönköpings missionsförenings
verksamhet.
De kommo till Sverige som en frisk vindfläkt,
som ett starkt böljeslag, i midten af förra
århundradet från England och Skottland.
Underrättelserna om de kraftiga andliga rörelser, som
uppstått i dessa fjärran länder, uppvärkte hos
mången här hemma en ifrig längtan efter att en
andens pingstvind måtte besöka äfven vårt land.
Hans Jakob Lundborg reste öfver till Skottland
för att på ort och ställe direkt studera den
skottska frikyrkan och den fria andliga verksamheten
i detta land, och han kom tillbaka, upptänd af
en helig eld. Frukten af hans besök i Skottland
blef stiftandet af Evangeliska fosterlandsstiftelsen.
Redan före honom hade dock den andliga
lifsrörelsen i England nått Sverige genom andra
personer, såsom den ryktbare engelske prästen
Scott, hvars svenske lärjunge C. O. Rosenius blef
ett mäktigt redskap i Herrens hand till Sveriges
andliga pånyttfödelse.
Jönköpings missionsförening är en direkt frukt
af Rosenii verksamhet. Hans skrifter funno i
Småland en beredd jordmån, och det
traktatsällskap, som den 1 juni 1853 stiftades i
Jönköping, och som sedan antog namnet
Jönköpings missionsförening, syftade nog närmast att
verka för spridningen af den af Rosenius utgifna
tidskriften »Pietisten», som börjat utgifvas 1842
och alltså då hunnit sin elfte årgång.
Fråga vi efter kärnan i rörelsen eller,
hvilket är detsamma, hvad som var syftet med
föreningens verksamhet, så träffa vi genast på tvenne
hufvudpunkter däri. Vi kunna säga, att de
riktade sig den ena utåt och den andra inåt, och
det är svårt att afgöra, hvilkendera af dem som
mest bidragit till rörelsens utbredning och gifvit
den varaktighet. Båda voro oppositionella, och
striden gällde sålunda en frigörelse i dubbel måtto.
Utåt var rörelsen riktad mot det gamla
kon-ventikelplakatet, som förbjöd lekmän att samlas
till uppbyggelse och till bedrifvande af kristlig
verksamhet, med mindre än att en präst var
närvarande och ledde sammankomsten. Prästerskapet
kämpade hårdt för att få behålla detta
medel-tidsprivilegium och nöjde sig icke med att kämpa
med andliga vapen för att hålla folket kvar i ett
omyndighets- och af prästen helt beroende
tillstånd, utan det litade till den världsliga makten,
när ingenting annat hjälpte, och lät lagfora dem,
som voro nog djärfva att, trots förbudet, anordna
andliga sammankomster. Många kastades för detta
i fängelse, pöbeln upphetsades i städerna mot
predikanterna o. s. v. Men bågen spändes för
hårdt och brast. Underdomstolarnes utslag
beträffande dem, som dömts för brott mot
konven-tikelplakatet, fingo till sist i mängd ligga oafgjorda
i Högsta domstolen i åratal, och när år 1858 den
olidliga förordningen ändtligen upphäfdes, så att
Rosenius i »Pietisten» kunde skrifva: »Det är nu
icke längre ett brott att samlas i Jesu namn», så
väckte denna underrättelse ett stilla jubel i hela
landet bland alla kretsar, där det fanns ett vaket
andligt intresse.
Men ännu i tjugo år måste kampen fortsättas,
ty icke förrän 1868 blef det »riktigt» slut på hela
konventikelplakatet. Så segt hade det prästerliga
motståndet varit mot lekmännens själfständiga
inflytande beiräffande kristlig verksamhet.
Den andra kärnpunkten i rörelsen gällde
lärouppfattningen. Vi erinra oss från den tiden
benämningarna »den lagiska riktningen» och »den
evangeliska riktningen». Rosenius företrädde den
sistnämnda. Han framdrog från Luther dennes
förnämsta lärosats om rättfärdiggörelsen af tron,
som under tidernas lopp fördunklats af en
förkunnelse, som gjorde lagens eller gärningarnes
rättfärdighet till det förnämsta i kristendomen,
hvaraf skapades å ena sidan hos de mera högre
lagren en själf belåten fariseism och verkhelighet
och å andra sidan nere bland det ringare och
fattigare folket en ständig fruktan, ett tvång och
en bundenhet, som förtog all glädje och
trosvisshet i själen.
Mot denna tunga lagträldom trädde Rosenius
upp och ställde i ny belysning den evangeliska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
