Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
SKOGEN.
gamle. Alt mindre ofta teg han råd af Karl
Olofsson. Och med Karin talade han aldrig om
sina affärer.
Hon sporde honom häller aldrig om något.
Alt gick ju så bra. Alla prisade hans
affärsblick, och allmänt talades om, huru mycket
pangar han måste förtjäna. Hon hade för öfrigt
mycket att tänka på och styra med såsom
värdinna i ett stort, gästfritt hus, och det både fylde
hennes tid och intresse.
Hon kom träget och ofta in till Per Eliasson.
Han talade aldrig med henne om Ringberg och
dennes affärer, men väl om skogen, om hennes
barnaår, hennes mor o. s. v. Det var som gamla,
käia sagor för henne... Hon var den gamle
tacksam för hans finkänslighet att ej blott
undvika det för .henne mindre angenäma utan äfven
välja just det angenämaste, och hon knöts fastare
viel honom än någonsin förut.
»Är lillan nöjd nu?» sade han ibland med
något skälmskt i blicken. Hon tänkte icke på,
att den gamle sålunda dolde ett djupt vemod
vid tanken på, hvad som.nu upptog henne.
Karl Olofsson var mot henne, sådan han alltid
varit. Han låtsades icke om Ringbergs tydligt
visade kallsinnighet utan talade fortfarande i
vänskaplig ton om denne. Några
anmärkningar mot Ringberg framstälde han aldrig. En
och annan gång .kunde han vädja till Karin, om
hon icke trodde, att det eller det skulle vara
bättre för Ringberg, men det framkom alltid i den
mildaste form.
Stor blef därför hennes förvåning, då Karl
Olofsson en dag, när hon kom på besök till
honom, sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
