Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGEN.
03
»Vet du, livad de säga om din man?»
»Nej. Är det något obehagligt?»
»Ja, mycket. De säga, att han börjat göra
skogsaffärer.»
Karin bleknade. Hon förstod så väl det
sällsynt hårda och kalla i Karl Olofssons stämma
och orsaken därtill.
»Hvar har du hört det?»
»Inspektören skall ha sagt det.»
»Karl, Karl — hvad skall jag göra?» utbrast
Karin ängsligt.
»Du skall handla som en modig kvinna och
rätt hustru. Du skall spörja honom om det är
sant. Och är det så, måste du göra klart för
honom, hvad det betyder och hvad det kan ha för
följder. Det gäller dig, dec inser du, ty det
kan aldrig sluta väl för honom, men det- gäller
också oss.»
Hon hade på tungan ett: »Kunde inte du tala
med honom ?» Men hon kom ihåg det kyliga
förhållande, som uppstått mellan de båda männen,
och hon kände ett styng i hjärtat öfver, att hon
ej gjort något för att afhjälpa det.
Hon gick hem med tungt hjärta. Kanske för
första gången tänkte hon riktigt öfver sin
ställning.
Älskade han henne? Hvarför hade han då
aldrig något att säga henne? Älskade hon honom?
Hvarför var hon då mer främling för honom än
för Karl Olofsson? Hon slog bort dessa
frågor ... Men nya kommo i stället. Var det lif,
hon nu lefde, lycka? Var hon annat än värdin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
