- Project Runeberg -  Jungfru Jämtland : en samling berättelser /
71

(1902) [MARC] Author: J. L. Saxon With: Elis Bergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKOGEN.

71

förvandlades till stubbar. Ringbergs affärsresor
blefvo alt tärare. Det sades, att han ofta satt
trångt, att han tagit förskott och att han blifvit
intrasslad i kinkiga affärer. Jordbruket hade
han aldrig sett åt. Nu brydde han sig icke
häller om mäjeriet. Detta var främmande också
för Karin, och hon ville för öfrigt ej lägga sig i
skötseln af detsamma. Ringberg hade säkert
skolat upptaga detta mindre väl, och hon ville
ej gifva honom några nya anledningar till dåligt
humör, som alltid ytterst gick ut öfver henne.

Den, som under dessa tider hade roligt, det
var inspektören. Ringbergs affärer voro ju ett
arbete, hvaraf bolagen en gång i framtiden skulle
draga nytta. Men det såg inspektören ej på.
Han hade ej bolagens framtidsvyer — han ville
själf förtjäna guld. Och i det fallet var
Ringberg honom en konkurrent. Denne höjde genom
sin inspektion priset på virket och skogarne.

Inspektören hade låtsat sig vara vän till
Ringberg. Han hade väntat sig dennes fall förr
eller senare och därför gifvit honom en del råd —
alt annat än de bästa, det hade Ringberg så
småningom lärt sig inse. I samma mån som Ringberg
kom i alt större trångmål, spelade han alt högre
spel. Han drefs ej blott af törsten efter guld
eller kampen för den egna existensen — det gälde
också hämd öfver inspektören, hvilkens hånskratt
skar honom i öronen ända in i nattens drömmar.
Och så gubben, som skulle få rätt!

Ringberg lefde såsom en, den där var jagad
af furier. Aldrig ro, natt eller dag.

Han hade börjat att dricka mycket, och då
mörka aningar kommo öfver honom, att han
spelat för högt, vardt han alldeles vild. Han för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 01:50:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jungjamt/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free