Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De Vägfarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i2
förening med snöyran, dolde den snart alla spår af väg.
»Jag tror,» sade den äldre, »att vi göra bäst om vi
låta bonden hinna upp oss och följa honom, som kän-
ner till stigarna här på orten — vi kunna eljest gå
vilse på slätten.»
»Jag är icke heller alldeles fremmande här,» svarade
den yngre, ooch om min frände vill förtro sig åt min
ledning, skola vi, som jag hoppas, ej förfela vägen.»
»Gerna — jag har då den trognaste och pålitligaste
åf alla ledsvenner. . . . Men jag trodde icke, att min
frände Carl var hemmastadd här i Östergylln. Dina
fadernegods ligga ju på andra sidan Wettern och ett
uppe i Nerike?»
»Jag har någon gång varit här på orten,» svarade
den yngre, och öfver hans ansigte spridde sig en rod-
nad, som hans följeslagare likväl icke blef varse, dels i
anseende till mörkningen, dels emedan han ej i det
ögonblicket gaf akt på honom. Han plägade eljest
skarpt betrakta dem han talade vid, men nu syntes
hans tankar hvälfva sig kring andra föremål. För att
afleda en uppmärksamhet, som han likväl trodde vara
riktad på sig, återtog den yngre: »Men hvarför reser
min frände så alldeles ensam och utan något följe?
Vägarne äro ingenting mindre än säkra, och skaror af
de skingrade Holmgeirarne ströfva ännu omkring.»
»Emot dem har jag mitt goda svärd och ditt, hvilket
år ännu bättre. Jag vet att den erinran, som hos en
annan kunde vara fruktans dotter, hos dig härflyter
från omsorgen för mitt väl och min trygghet; men, ser
du, Gud har gifvit oss» — vid detta ord rätade han ut
sin medelmåttiga gestalt, så att den syntes nära jemnhög
med hans följeslagares högvexta kroppsbyggnad — »Gud
har gifvit oss andra pligter, och hvad vi sist få tänka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
