Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De Vägfarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
Den yngre af de resande gick nu fram till dörren
och sade: »Låt ändå. upp, Åsa: af oss har ni ingens
ting att frukta.»
»Åb, Gud bevare mig, jag tror det är den ädle
junkern sjelf! Hvarför sade ni inte det genast? ...
Vänta litet» " i
Ett ögonblick derefter öppnades porten försigtigt af
den talande, som var husets gamla tjenarinna. Hon
höjde lampan öfver sitt hufvud, för att öfvertyga sig,
att hon icke bedrogs af någon tillfällig likhet i rösten.
»Ja, vid alla helgon, är det icke junkern lifs lefvande -
» « . Och ute i det här svåra vädret!»
»Just derföre önska vi så fort som möjligt komma
derifrån och in i värmen, min goda gumma. Hur
står det till i huset?»
»Gud och Sankt Erik vare lofvade, inte annat än
väl! .. . Men så stig då in! Mäster Lars och mor Elin
ska inte bli lite storögda, när jag säger dem att den
käre unge herrn är här.»
»De skola bli ännu mera glada öfver den nye gäst
jag medför!» anmärkte den yngre,
»Se så,» ropade pigan, som dittills icke blifvit varse
den äldre af de resande, hvilken nästan bortskymdes
af den yngre, ehuru denne lemnade honom företrädet
och med afsigt tycktes bemöda sig att göra honom
bemärkt, »så jag bär mig åt, som alldeles glömmer
bort att be den andre herrn vara välkommen det kan
inte vara annat än en kär gäst, när han är i ert säll-
skap, . .. Men här står jag och pratar bort tiden och
glömmer att säga till åt husbondfolket och att göra
opp eld i spiseln — de goda herrarne lära väl behöfra
det, kan jag tänka.»
MHR SRA MR ÄR: SM.
= RS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
