Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De Vägfarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
Hårvid lyfte ban andäktigt på den svarta skinnmös-
’san, som betäckte hans hufvud mera för brukets, än
behofvets, skull. |
»Således studerar min frände Carl äfven latin?» sade
den äldre, i det ett lätt moln flög öfver hans panna,
men hvilket dock snart lemnade rum för det vanliga
lugnet. »Du nöjes då icke med svärdets ära, utan åtrår
äfven bokens, och sträfvar kanhända efter en biskops-
stol, emedan du ej vill emottaga en rådsstol.»
”»Jag ansåg mig alltför ung för den ena och är, Gud
bättre, alltför verldslig för den andra,» svarade ’ Carl
med något allvar i rösten.
»Hör ni, mäster Lars,» återtog den äldre, »huru min
slägting vill smycka sig med alla dygder och till
och med den, som påstås vara deras krona: blygsam-
-heten ’»
oHon kläder alla åldrar,» sade presten, »och serde-
les ungdomen; men vår vän junkern kläder hon dub-
belt, ty hon är hos honom icke förställningens barn,
utan sanningens. Derom kan ni, stränge herre, bäst
öfvertyga er, när ni finner, att han icke ens för sin egen
slägting omtalat de framsteg han gjort in studiis, ehuru
de skulle icke illa anstå mången klosterbroder att ega.
Ville han till och med vinna en bispstol, så vore
han dertill väl berättigad och ej den förste af sin för -
nämliga slägt, som intagit en sådan. Sjelfve vår nådi-
ge jarls broder, den salige herr Carl, den Gud gifvit
ett rum bland sina utvalda, försmådde icke en sådan,
innan han utbytte kräcklan mot svärdet, och fann den
afundsvärda martyrdöden vid Rotala.»
»Amen’!» sade gästen med någon otålighet. »Det var
eljest icke det bästa han kunnat göra.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
