- Project Runeberg -  Junker Carl. Historisk roman från Birger Jarls tidehvarf / Första delen /
147

(1847) Author: Anders Lindeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Helgonet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

147

Åtta dagar derefter, då den första lärkan sjöng öf-
ver Östra Aros’s slält, reste konung Erik med sin ge-
mål, hvardera buren i en öfvertäckt hästbår, ut ifrån
konungaborgen. Det var tidigt på morgonen, solen
hade nyss uppgått, af den smälta snön låg blott här
och der någon lemning qvar i dikena, medan ett och
annat spädt grässtrå stack fram på de högre belägna
fälten. Allt förkunnade vårens annalkande. En stor
skara af menniskor hade samlat sig i de resandes väg,
att taga afsked af den gode konungen och den fromma
drottningen, och Birger red bredvid hästbårarna, sam-
talande än med den ena, än med den andra.

»Jag dröjer,» sade Erik, »icke längre på Håtuna, än
tilldess sjön blifver fullkomligt isfri och tillåter en
säker öfverfart till Gottland. Fru Katharina vill väl,
att vi borde genast resa dit, försäkrande, att hon för
sin del icke fruktar hvarken stormar eller drif-is, men
det kan jag icke förmå mig till. Hon är ändå en
qvinna, och det bräckliga kärilet är af naturen svagt,
som min frände väl vet,» sade han med ett leende,
som skulle antyda munterbet, under det den genom-
skinliga sorgen framlyste ur bottnen af den till kropp
och själ sjuklige konungens lynne.

»Och hans nåde tror då,» frågade Birger, »att luften
der på ön skall vara stärkande och belsosam för eder ?»

»Jag,» svarade Erik, »har verkligen icke tänkt derpå.
Jag låter i sådana fall min Karin råda, liksom jag
i rikets ärender följer edra råd, min frände; jag vet
alt ni begge, hvar och en i sin sak, vill mitt bästa,
och kanske förstå det bättre, än jag sjelf. Men den
lärde mäster Canutus Elie, som i Padua studerat ma-
teriam medicam, efter hvad han sjelf säger, har på-
stålt, att en varmare luft skulle vara nyttig för mitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 14 22:37:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/junkercarl/1/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free