Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Prestdottern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
Lå
Då rådplägningen var slutad, lät Birger de verlds-
liga rådsherrarne inträda i sitt lönrum, der han icke
behöfde pålägga sig det tvång, som biskoparnes närvaro
föranledde. »Begripen J då icke, gode herrar,» sade
han till dem, »att det icke är för Guds skull, som
man vill göra presterna till ogifta och enstöringar, utan
det är för påfvens och hans kreaturs skull? Icke
blifver presten bättre, för det han ej hafver en är-
lig hustru, som vi andra, utan gör som biskoparne nu
för tiden, de der icke pålägga sig någon försakelse;
men han blifver skild ifrån alla andra, hafver ingen
nytta af landets nytta, ingen del i folkets glädje och
trefnad, hänger icke tillsammans med det verldsliga
samhället, utan dväljes, lefver och hbafver sin varelse
endast och allenast i kyrkan och hvad till kyrkan hö-
rer. För henne skall han nu hädanefter tänka och
verka, henne skall han omhugna, hennes förkofran skall
ban söka, åt henne skall han spara och sammanskrapa,
för henne skall han skinna och skafva bonden in på
bara benen, och narra adelsmannen till allehanda dumma
upptåg. Presten skall herrska öfver menigheten, och
den, som rår om oxen, hvilken plöjer jorden, han rå-
der också om sjelfva jorden. Således kommer presten
alt råda öfver allt landet, och vi andra blifva ingen-
ling annat, än hans vasaller och torpare. När vi nu
dertill fått in sjelfva getingboet i rådet, så stå vi också
der under riset, och kunna icke taga ett steg eller tala
elt ord om riksens ärender, som icke dessa skola be-
speja, och antingen rent af bjuda och befalla, huru vi
skola skicka oss, eller åtminstone skrufva och jemka
allt efter sin vilja. Och det sitten J, gode herrar, och
sen på, med armarna i kors, och söken icke afböja de
onda rådslagen!»
Junker Carl. nn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>