Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Prestdottern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
om det behöfs, och ingen vet, om det icke ännu en
gång kan behöfvas. Ja, ban skall bli min kansler.»
»Han, ers nåd?» frågade Herbert förvånad; »biskop
Kol? Visserligen är han en slug och förslagen man,
men om herr jarlen tror, att han ligger i hemligt för-
stånd med konungens fiender» . .
»Har legat, vill du säga; men nu har hans nåd,
herr Erik, ingen fiende, som kan betala de tjenster man
gör honom; tvärlom är konungens tjenst för närvarande
den, som bäst lönar sig, Kol är ingen vän af kardi-
nal Wilhelm, således icke heller någon vän af Rom;
men han vet hur det står till der. Han känner Holm-
geirs anhängare; han bör finna sin nytta i att använ-
da sin kunskap till rikets nytta, således emot sina
både fordna och nuvarande vänner, mot både jernsi-
dor och svartrockar. Han är följaktligen rätta man-
nen, och det skall, Gudi till ära, som jag boppas, bli
att utdrifva djeflar med Belzebub.»
»Har ers nåd vidare något att befalla?»
»Nej! Res i frid, min ärlige gosse, men en skrif-
velse skall du föra med dig till din fader, att ban må
se, det han icke har någon son att skämmas för.»
En afton, nära solnedgången, satt hustru Elin med
sin dotter utanför prestgårdsbyggnaden i Kämpestad,
under den stora linden, hvars första löf började ut-
veckla sig ur sin knopp, samtalande om det -ämne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
