Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Härfärden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
fulla matsäcken, liksom min reskost vore så illa tilla-
gad, alt en ådel riddare icke kunde förtära deraf, utan
längtade efter hvad bans egen kock visste bereda.»
»Tala icke så, moder,» sade Carl vänligt; »du kan
icke ’bjuda mig något, som jag icke med glädje och
erkänsla skulle taga emot, ty du har gifvit mig det
bästa du egde. "Men din goda’ avrättning saknar sin
förnämsta krydda: sinnets munterhet. Sök att få Rag-
nild glad, och jag skall äfven blifva det.»
Glad» återtog Elin; »det stackars barnet! Glad:
Ja, det ordet går nog lätt öfver tungan, men lättare
vore det att välta stenen der upp till kullen, än att
vålta fram glädjen ur ett hjerta, som af sorgen är sam-
manpressadt, och der tårarna sitta i halsen och stänga
dess väg. Vår fru af Skenninge är mitt vittne, huru
mig sjelf är till mods, fastän jag är äldre och bör ha
lärt att tygla mitt sinne och ställa det under Guds be-
hag, och likväl följer jag icke min trolofvade, för att
siga honom afskedets ord, när han skall ut i ledung.
Jag föreställer mig nogsamt, huru det måste svida den
amma i själen, och vore jag i hennes stad — ack, då
kånner jag, huru de salta tårarna skulle blifva enda
kryddan på maten och borttaga all smak derifrån och
blanda smärtans galla i min dryck. »
»Skulle väl,» sade nu Carl, i det ban fattade Ragnilds
band, sskulle väl min trogna mö ångra den lofven, hon
gl mig, att draga ut med de öfriga korsets käm-
par?
Nej, nej,» svarade Ragnild med mera liflighet, än
bon förut på länge visat, »pej, bevare mig Gud från
den synden! Men jag är hardt nära vred på mig sjelf
för min svaghet och klenmodighet. Sade jag icke min
gode Carl en gång, buru tvenne känslor stridde i mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
