Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Asadyrkaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 & &
vad
hafven hela natten stridt mot stormen, J ären trötta
och sömniga, hvilen eder, barn, och jag skall sedan
förtälja eder min: saga, om J viljen lyssna dertill.»
Han drog undan förhänget för tvenne af sängarna,
och på hvardera af dem syntes en björnhud utbredd;
»Häår, sade han, »har ingen sofvit sedan min son
slumrade in i den sista sömnen. Der var hans bädd,
och här, midtemot, var hans broders, den käcke Si-
gurds. Han fick ej här säga farväl åt sin fader, men
».. derom skolen J sedan få böra. Hvilen nu»
Jag tackar dig, fader,» svarade Carl; »men icke höf-
ves det mig, att här sofva bort dagen, då mina män
draga dess tunga och kanske äro bekymrade öfver vår
bortovaro. Vi måste åter träffa dem och se till, att
arbetet bedrifves med skyndsamhet, ty våra timmar
åro räknade. Men om du så unnar oss det, vilja vi
snart vända hit tillbaka och mottaga din gästfria bjud-
Ding.»
" De gjorde som Carl sagt och gingo åter till stran-
den, der de träffade folket, oroligt öfver dem och nära
alt anställa en skallgång omkring ön. Med glädjerop
emottogos de, emedan man fruktat det något ondt .ve-
derfarits dem. Under tiden hade den gamle styrman-
nen undersökt skeppet och funnit skadan icke betyd-
ligare, än att hon redan till nästa morgon kunde vara
botad. . De vände således tillbaka till den gamles bo-
ning. De funno honom sittande i högbänken, tyst och
begrundande. Vid deras inträde räckte han dem hän-
derna, sägande: »Hell eder, barn! Drömmen, som
jag hade i natt, har åter besökt mitt sinne. Den var
ljulig; dock sörjer jag icke, att den är förbi, ty snart
skall" den likväl blifva sanning. Sätten eder nu, du
här och du der — se så, nu är det liksom i fordna,
Junker Carl. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
