Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Sagoberättaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
”bor den fromme Jakob Ensittare, en jorsalafarare,
som sett allt hvad herrligt är i verlden och vet
och känner allt, både hvad. som timat och skall
tima. Men icke tager han emot hvem som helst, och
det skall vara stor nöd och mycken vånda, för att han
skall låta se sig. Går någon dit i vrånga ärender eller
med lättfärdig hug, så kan ban gå och söka hela då |
gen och aldrig finna hans koja; men är han i goda
ärender stadd, så går det stundom så lätt som en dans.
Den ärlige herrn må nu sjelf pröfva, om det för ho-
nom är mödan värdt, att söka den fromme mannens
tjäll.”»
»Konungen följde vägen, men denna blef småningom
så trång och tätt igenvext, att det ej gick an alt rida
längre. Han steg då af sin häst, lemnade den åt tje-
naren och fortsatte vandringen ensam. Snart kom han
till en liten vacker slätt, genom hvilken en klar källa
flöt, och på andra sidan stod en koja, med ena väggen
stödd emot en bergshäll. Konungen nalkades och klap-
pade på.»
" »”Stig härin, konung!” ropade en röst innanföre
Konungen lydde.»
»Framför ett ohyfladt trädbord, på hvilket låg en
stor, uppslagen bok, satt en äldre man, hvilken ko
nungen tyckte bar hans ättefaders anletsdrag. ”Jag
vet hvad du vill,» sade han, ”och stor är den nöd,
som för dig till mig, ty det är icke din egen, icke
ditt huses, utan hela ditt rikes.”» |
»”Finnes då verkligen så stor nöd i mitt land,” frå-
gade konungen, ”utan att jag vet derom, och likväl
nekar jag ingen af mitt folk att komma till mig och
förtro mig sitt bekymmer!”»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
