Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hedna-mön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
flicka.» Och nu berättade han sitt möte med lina
och bvad han förnummit af henne.
När han slutat, sade jarlen:
»Hvad tänker ni om den tawastska mön, biskop?»
»Jag tänker,» svarade denne, »att Gud stundom nytt-
jar jemväl mörkrets barn till redskap för sina heliga
ändamål, och att han nu hafver vändt sjelfva denna
djefvulens tjenarinnas hjerta till en god kristen kämpe,
på det hon måtte tjena de kristnes sak.»
»Det har hon ju redan gjort,» anmärkte Birger, »och
det vida mer, än hon sjelf anade. Men hvad mer skulle
hon väl kunna göra?»
»Om many,» fortfor Kol, »förståndigt begagnar hen-
nes galenskap — ty en sådan är det visserligen — så
skulle man af henne kunna utforska hvad som tilldta-
ger sig hos hennes landsmän, deras styrka och hvad
de erna företaga. Man skulle kunna meddela henne
falska underrättelser om de kristnes afsigter och der-
igenom inleda hedningartne i förderfvet.»
»Öch hvem skulle göra det?» frågade Herbert med
blossande kinder.
»Naturligtvis den gode Herbert Larsson, titl hvilken
den blinda trollpackan förtrott sig och i hvars hand
Gud hafver gifvit henne.»
Hvad säger du om den högvördiges förslag ?» frågar
. de jarlen, i det han betraktade Herbert med ett skälm-
aktigt leende.
»Jag säger,» svarade ynglingen, som ické längre
kunde återhålla sin harm, »att, om det icke vore ett
skämt af hetr biskopen, och ett skämt, som jag til!
och med af honom endast kan höra i herr jarlens når-
varo, så vore det skändligt, så vore det himmelsskri-
ande, Flickan har förtrott sig åt mig, som den högvör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
