Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hedna-mön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
telse, alt göra en nattvandring i min trolofvades säll-
skap.» |
»Arme gosse,» svarade jarlen, »din uppsyn är allde-
les sådan, som om du gick till ett älskogsmöte! Hvad
tänker du kunna göra för bådas vår vän?»
»Befria honom, hoppas jag.» Och nu berättade han
hvad som förefallit och hvad han öfverenskommit med
Illina. .
»Och om jag nu,» återtog Birger, »älven förlorar dig
.. . Tyst, säg ingenting, jag vill och kan icke hindra
dig. Gå med Gud, min son, och säkert. måste han
vara med dig, ty en vandring i bättre uppsåt har in-
gen anträdt. Kommen ni båda tillbaka — det gifve
Sankt Erik! — men icke vågar jag hoppas det. Dock
lofvar jag dig, att om de hedniska odjuren lägga sin
hand på en af eder, så skall jag, vid alla helgon! åt
den fallne hålla en själamessa al Tawasters dödssuckar,
som han skall böra ända in i paradiset. Ser jag dig
aldrig mer, g0sse» — och klara tårar stodo härvid
jarlen i ögonen — »så skall jag säga till de dina: att
om de hade skäl att vara stolta öfver att ega en sådan
son och broder, så hafva de det ännu mer öfver att
3 detta sätt bafva mistat honom. Gå nu, du värdige
martyr för den värdigaste sakt» = . i 6
= se ÄR FE AR AR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
