Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hedna-mön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
"| morgon, då Päiwa stigit högst. på himlen och al-
la gudar äro samlade och vänta på sin spis.»
»Hör mig, Illina,» sade Herbert och tog hennes
hand. »Jag vet icke, om. det är Guds vilja, att du
skall blifva min "maka; men min vilja är det, och det
lofvar jag dig :vid Herren och hans heliga ord! Och
det vet jag, att blifver du det icke, så blifver det ock-
så iogen annan. Ingen jordisk qvinna skall någonsin
dela mitt läger, ingen sådan vidröras af mina. läppar
eller ens af. min tankas Från denna stund är du min,
du allena — tror du mig?» E
lina föll på sina knän och ville kyssa hans fötter,
men han upplyfte henne, slöt henne i sina armar och
kysste bennes panna. »Denna kyss,» sade han, »är den
första och enda, din trolofvade gifver dig; den andra
gifver dig din brudgum. Litar du på mina ord?»
»Så,» svarade flickan, »som jag litar på att Päiwä
uppgår i morgon och Kuu ”) i afton höjer sig öfver Ta-
Ppios lockar.» :
»Och du vill lyda mig i allt? Hör du: i allt?»
aJag kan ju icke annat, ty Immi har med sin blom-
sterkedja bundit min själ vid din själ, och kunde jag
än slita mig ifrån dig, så ville jag det icke, ty mitt
bjerta skulle brista, den stund jag ville det.»
»Nå väl, min älskade, min, för evigt min Mina!
Möt mig då, sedan: det blifvit mörkt, på detta ställe
och för mig till din fånge; jag måste tala med honom.»
De skildes åt, men Herbert återvände till jarlen.
»Jag skall icke mer,» sade han, »handla så sjelfrå-
digt, som jag gjorde med pater Ragvaldus, och der-
före kommer jag nu, att begära eders nådes tillå-
f——
?) Kuu, månen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
