- Project Runeberg -  Junker Carl. Historisk roman från Birger Jarls tidehvarf / Andra delen /
197

(1847) Author: Anders Lindeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Omvändelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

197

»Här, eders nåde!» svaradd denne.

»Nog är det samma välljudande röst, men hvar är
kroppen, så att jag får öfvertyga mig derom, att det
icke är ett besök från paradiset, utan den lifslefvande.
vännen? . . . Jo, gudskelof! Nu känner jag, att det är
den varma handen och äfven det goda svärdet vid si-
dan! Således lefvande och helbregda tillbaka! Men
du är väl ensam ?»

En suck ur djupet af Carls bröst besvarade denna
fråga.

»Tänk intet ondt om mig, eders nåde, för det jag
lemnat min broder qvar i hedningarnes våld; men jag
kunde icke annat, ty han ville det så,» och nu berät-
tade han det korta samtatet mellan honom och Herbert
i fånghuset. »Dock,» tillade han, »var han icke allde-
les uppriktig met mig, ty jag trodde, efter hans ord,
alt den hedniske prestens dotter skulle kunna och vilja
rädda honom. Så var det likväl icke. Flickan gick
nåstan hela vägen tyst bredvid mig, endast då och då
uppmanande mig att påskynda mina steg. Men då vi
kommit tillbaka inom våra väktares kedja, sade hon,
när jag tackade henne för allt hvad hon gjort för mig:
”Tacka mig icke, Herberts broder”, — det var alltid
det namn hon gaf mig — ”ty för dig har jag ingenting
gjort, men allt för att lyda honom. Han ville dö,
och det kan jag icke hindra. Jag går nu tillbaka,
för att dö med honom.”»

»Eders nåde kan nogsamt föreställa sig huru mitt
bjerta bäfvade vid dessa hedna-möens ord, som syntes
så kalla och likväl kommo ur det innersta af den ar-
mas själ. ”Kan du. då icke rädda honom?” frågade jag.
Hon svarade: ”Han är utsedd till ett offer åt krigets gud,
och Lallis dotter har honom under sin vård. Om jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 14 22:49:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/junkercarl/2/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free