Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Konunga-ämnena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
krigsfolket, som min fader, herr Filip af Runby, tagit
i vår sold, och den hjelpsändning, som vi skulle få af
konung Erik Plogpenning, tack vare din bemedling,
frände Knut! Det verkade isynnerhet.»
»Föga hade jag kunnat uträtta hos Dansken,» sade
Knut, »om icke min fader, herr Filip, beredt mig väg.
Konuog Erik talade med serdeles välbehag om den
dråplige riddaren, den gode herrn af Runby, som va-
rit hans gäst vid sin utresa till Tyskland, och denna
hans välvilja var den grund, hvarpå jag sedan byggde.
Härigenom blef det mig lätt, att förmå konungen lofva
oss sitt bistånd, och hans skaror äro nu på väg från
Skåne och färdiga att tjena vår sak.»
»Huru starka äro då de tyska hjelptropparna?» frå-
gade Filip.
»Icke så många till antalet,» svarade hans styffader,
»som till utrustning och krigisk vana. De äro väl ej
mer än tretusende, men icke okunnige bönder, nyss
tagna från plogen, såsom dem herr Birger bar att
uppbåda, utan gammalt, erfaret folk, klädda i jern från
hufvud till fot, hälften af dem beridna, och som tjenat
både kejsaren i Welskland och konungen af Polen och
flera tyska furstar. Dyrlegda äro de väl, och man
måste se genom fingrarna med, att de stundom plun-
dra och skinna litet i qvarteren och hvar de fara
fram; men så göra de också skäl för sig på slagt-
ningsdagen, och jag hoppas, att vi icke skola behöfva,
dem så länge.»
Det vill jag äfven boppas,» återtog Filip Knutsson,
»ty med sådana krafter bör segern icke kunna gå ess
ur händerna, och när den ev gång väl är afgjord och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
