Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Konunga-ämnena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
-utan att tänka på räkenskapens deg, och ej fruk-
tande, att den kan komma öfver honom som en tjuf
om natten.»
»Det skall den göra,» sade Filip Larsson. Men hvart
ställer han nu den omförmälda Eriksgatan? Är något
bekant derom?»
»Visserligen är det bekant,» återtog kaniken. sHan
har låtit tillsäga Smålands allmoge och fogden på Kal-
mar, att möta bonom vid Smålands-gränsen, för att
.der, enligt bruket, gifva konungen gisslan och följa
honom på hans tåg genom länet. Sin bäste man, eder
"frände, herr Carl Ulfsson, sänder han nedanom Wet-
tern genom Westergötbland, för att följa hans dotter
till Norrige, så att det tydligen synes, att Gud slagit
honom med blindhet och att bans förstockade hjerta». . . .
»Hvad tänker min fader?» afbröt Filip Knutsson,
utan att akta på kanikens misslynta uppsyn öfver den
nu för tredje gången ofullbordade meningen, som han
så ohöfviskt förkortat. »Går icke allt oss väl i bänder?
Han fördjupar sig i de småländska skogarna och lem-
nar oss fria fältet, samt dertill vår frände Carl och
den lilla Richissa, hvilka ej böra undgå oss, om vi
ställa klokt till.»
»Ja,» svarade den äldre Filip, »vi bade verkligen
sjelfva icke kunnat göra det bättre, om vi fått utstaka
hans kosa. Edra nyheter, mäster Finved, äro i san-
ning värda guld, och jag beder er i afräkning taga
denna» — han räckte honom härvid en gyllne armring,
som kaniken, vid emottagandet, vägde i handen med
en temligen likgiltig uppsyn.
»Jag skall,» sade han, »lägga den till kyrkoskatten.
"Det blifver alltid en skärf till den nya tornbyggaaden,
som nu pågår.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
