- Project Runeberg -  Junker Carl. Historisk roman från Birger Jarls tidehvarf / Tredje delen /
134

(1847) Author: Anders Lindeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Konunga-ämnena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134

behöfver honom, att jag måste känna någon betänklig-
het, när jag föreställer mig hvad smädelsen skall säga
om hans hårdhet mot sin egen slägt, och huru hon
skall hviska, att han med svek lockat sina skyldismän
i snaran. Från hans namn och hans minne ville jag
gerna bortblåsa äfven detta stoftkorn.»

»Herr Ivar har sagt hvad vi tänka,» yttrade flera
bland nåmnden. |

»Jag tackar eder,» återtog Birger, »J gode herrar,
för er hederliga vilja; men sjelfva milt namn och
min ära, ja, till och med min framtid, äro för ringa
ting att uppväga det blytunga ansvar, hvarmed jag skulle
belasta mitt samvele, om jag, för min fåfänglighets
skull, afveke från hvad som är rätt. Hinner mitt namn
till kommande slägter, så skola de, om de hafva för-
stånd, säga: Birger Månesköld älskade mer svenska
folket än Folkungarne, och landets fred mer än sin
hjertnupna maklighet. Hafver åter verlden icke för-
stånd, så må bon tala om mig hvad hon vill. Men
jag säger eder, J herrar, att hvad jag brutit, det är ett
litet svek, som jag förehaft med biskop Kol. Honom
har jag inbillat, att jag var sorgsen och klenmodig,
att jag icke trodde Gud om godt, utan fruktade, att
ban öfvergifvit den rättvisa saken, att jag endast hade
en ringa styrka, emedan min vän Ivar ej kunnat eller
velat samla en större, att min frände Carl nekat draga
svärdet mot sina anhöriga, och att jag sjelf derföre
önskade väl komma ur klämman och i fred få flytta
öfver till Finland. Denna synd afbeder jag nu ej blott
inför de ärlige herrarne, utan äfven inför Gud, och
vill, till försoning deraf, bränna tio vaxljus ett helt år
framför de heligas beläten, och för öfrigt underkasta
mig den penitens, som pater Anselmus kan föreskrifva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 14 23:04:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/junkercarl/3/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free