Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Guds Dom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
VIL
Guds Dom,
Tidigt om morgonen genljudade Möhems gård af skrik
och buller. Tjenarne sprungo förvirrade. om hvaran-
dra, och en af dem skyndade in i sin husbondes säng-
kammare. Länge ropade och skakade han honom,
men förgäfves. Andtligen halföppnade han ögonen,
frågande: |
. »Är det middag ännu? Jag tycker det ser så
mörkt ut.» :
»Nej, stränge herre,» svarade tjenaren, »solen är
nyss uppgången.» ms
Nå, hvad djefvulen vill du då! Är det sed att
väcka mig vid hangället, när jag haft en lustig broder
hos mig om qvällen ?»
»Ack, kära herre, vi tordes icke låta bli att väcka
er. En förskräcklig bändelse bar timat! Ett mord». ...
»Mord ?» frågade Guttorm och gnuggade sig i ögonen.
»Mord? Din lymmel, säger du att jag begått ett mord?»
»Sankt Bothvid bevare mig derifrån,» sade tjenaren,
»menp» . . ..
»Hvar är Knut Björnsson? Väck upp honom också,
och säg bonom, att han har sjungit ihjel henne.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
