Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katten, som gick för sig själf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T2d1
Då log kvinnan, gaf katten en skål varm, hvit
mjölk och sade: »O katt, du är lika slug som en
människa, men kom ihåg, att öfverenskommelsen
träffades hvarken med mannen eller med hunden, och
jag vet inte, hvad de skola säga om saken, när de
komma hem.»
>»Hvad gör det mig?» sade katten. »Om jag
får min plats vid elden inne i grottan och min varma,
hvita mjölk tre gånger om dagen, så gör det mig
detsamma, hvad mannen och hunden säga.»
Då mannen och hunden kommo in i grottan på
aftonen samma dag, berättade kvinnan dem allt angå-
ende öfverenskommelsen, under det att katten satt
framför elden ock log. Då sade mannen: »Ja, men
han har icke träffat någon öfverenskommelse med
mig eller med de hyggliga karlar, som bli mina
efterkommande.> Och så tog han af sig sina båda
läderstöflar och tog fram sin lilla stenyxa (det gör
tre) och gick efter ett vedträ och en hacka (det gör
fem inalles), ställde upp dem i en rad och sade:
»Nu skola vi träffa vår öfverenskommelse. Om inte
du i evärdliga tider tar råttor när du är inne i grottan,
så skall jag, så fort jag får se dig, kasta ett af dessa
fem föremål efter dig, och detsamma skola alla hygg-
liga karlar som komma efter mig alltid göra.»
»Hm», sade kvinnan, som stått och hört på,
»den där katten är nog slug, men inte är han så slug
som min man.»
Och katten räknade de fem föromålen — och
de sågo visserligen ganska farliga ut —, och han
sade: »Jag skall i evärdliga tider taga råttor, när jag
är inne i grottan. Men ändå är jag katten, som
nn ER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
