Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Källmaterial - Metodiska svårigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING. KÄLLMATERIAL.
Det
är en erfarenhet gemensam för alla dem, som söka utforska hvilken
andel som tillkommer de olika faktorerna i ett samhälles utveckling,
att detta problem ofta stöter på nästan oöfverstigliga svårigheter. Na-
turvetenskapen kan anställa experiment genom att isolera en kraft och så-
ledes skilja ut dess verkningar från de öfrigas, men samhället låter nu en
gång icke lägga sig i en retort, och hjälpen af ’ett experiment
— i ordets
egentliga betydelse
— är vanligen samhällsforskaren lika väl som den
praktiske statsmannen förmenad. Frågan om en enda faktors inverkan
i ett samhälle är, kan man säga, till och med orimlig, såtillvida som det
verkliga förhållandet de flesta samhällsföreteelser emellan icke är orsak och
verkan, utan växelverkan, ömsesidigt beroende. Det blir då alltid mer
eller mindre godtyckligt, hur mycket af hela utvecklingen man vill tillskrifva
hvarje särskild faktor i
densamma, det blir — för att taga till jämförelse
ett för järnvägsteoretikern välbekant förhållande — minst lika mycket
en godtycklighet som då man beräknar hur stor del af en järnvägs kost-
nader som faller på hvarje särskild transportprestation. Den förändring
som skulle inträda om en af faktorerna toges bort — ifall detta vore möj-
ligt
— gifver ej det rätta uttrycket för faktorns verkan i det lefvande sam-
hället, lika litet som man kan bestämma alla olika varors transportkostnader
genom att beräkna den besparing som skulle erhållas, om man befriades
från att frakta hvar och en af varorna.
Uppenbarligen innebär detta förhållande en bestämd begränsning i den
ekonomiska historiens och den induktiva nationalekonomins uppgift och
därmed äfven ett bevis för deduktionens oumbärlighet. Hvad den ekonomiska
historien i främsta rummet har att framställa, är en ekonomisk utveckling
och ett ekonomiskt tillstånd såsom en helhet, de olika faktorernas sam-
verkan till ett gemensamt resultat. De allra flesta förklaringar om att
den eller den åtgärden »visat sig» medföra några vissa resultat äro icke
erfarenhetens vittnesbörd utan tvärtom abstraktioner, i många fall såsom
sådana fullt berättigade och oumbärliga, men i andra fall subjektiva kon-
struktioner af mycket tvifvelaktigt värde. Exempel på svårigheten af att
objektivt konstatera verkningarna äfven af förhållanden — historiska eller
’
Hvad som ofta kallas »experiment» på det ekonomiska och sociala området är ej
experiment i
egentlig mening, d. v. s. ett försök att utröna en faktors inverkan i dess största
möjliga renhet, utan är i stället ett försök att med minsta möjliga ändring i bestående för-
hållanden tillämpa en ny princip eller metod. Jfr W. Gunningham Polilics and Economics
(Lond. 1885) 157 f.
’
Denna synpunkt är som bekant en af de grundläggande för Marshalls Principlcs of
Economics I (4:e uppl., Lond. 1898); han leder den (s. XII) tillbaka till Cournot.
H eckscher .
Järnvägarnas heigdelse. -t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
