Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Källmaterial
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
moderna — som alls icke stå i samhällslifvets medelpunkt möter man
hvarje dag; och knappast någonsin torde frågorna om exempelvis tullag-
stiftningens eller den socialpolitiska lagstiftningens andel i utvecklingens
resultat kunna afgöras med full säkerhet. Sålunda torde den ekonomiska
historien lika väl som den s. k. teoretiska nationalekonomin till stor del
få afstå från ställningen såsom »magistra vitse» och finna sig i den kanske
anspråkslösare uppgiften att förklara och förstå hvad som redan blifvit
verklighet.
Men är det svårt att konstatera verkningarna af en begränsad åtgärd från
statsmaktens sida, måste det vara oändligt mycket svårare att i tanken
uttaga en af samhällets lifsfunktioner och undersöka dess verkningar. Och
hvad nu kommunikationsväsendet angår, är ju detta ett verktyg för alla delar
af näringslifvet samt följaktligen i högsta grad inväfdt i hela den ekonomiska
samhällsbyggnaden
— således i lika hög grad en följd af näringslifvets ställ-
ning som en orsak därtill. Det är då naturligt nog, att konkreta och verkligt
vederhäftiga undersökningar af järnvägarnas inflytande på ett särskildt lands
allmänna ekonomiska utveckling ännu såvidt bekant i stort sedt saknas.
Man nöjer sig ofta med den enkla utvägen att uppvisa det förlopp utveck-
lingen tagit under det sista halfva eller treijärdedels århundradet och där-
efter — vanligen triumferande men stundom varnande — peka på resulta-
tet som en följd af samfärdsmedlens utveckling. Såtillvida är detta också
riktigt som samfärdsmedlen gifvetvis varit en nödvändig faktor i denna
utveckling, men hur stor deras andel varit eller hvilka moment som här-
stamma från dem är naturligtvis därmed alldeles icke klarlagdt.
En hufvudanledning till svårigheten af dylika undersökningar är emel-
lertid af praktisk natur och består i beskaffenheten af det material som
står till buds.
Uppgiften fordrar den grundligaste insikt i den konkreta gestaltningen
af olika näringsgrenars och orters utveckling, en kännedom om förändringen
i det ekonomiska lifvets verkliga innebörd och former, ej en sifl"ermässig
framställning af den rent kvantitativa utvecklingen. Något så abstrakt som
uppgifter om produktionens omfattning kan ej lämna ledtrådar för att be-
döma inverkan från någon viss faktor; och äfven om man kan kon-
statera den enskilda faktorns — järnvägens
— influerande tillvaro genom
’
Ett tj-piskt exempel på äreminnesstilen utgör A. R. von Lindheims framställning i Ge-
schichte der Eisenbahnen der oesterreichisch-iingariscben Monarchie (Lpz. 1898) II 59 —81,
medan Frhr. zl’ Weichs-Glons uppsats i samma arbete (Il 83 —94) går i mera pessimistisk
riktning. Hur svår uppgiften är, får man ett starkt intryck af, då man läser Sombarts för-
klaring (Die dentscbe Volksivirtschaft im Neunzehnten Jahrhundert, Berlin 1903, 283 f.),
att
järnvägarnas förnämsta inverkan på det ekonomiska lifvet gjort sig gällande dels på effekt-
börsen (för järnvägspapper), dels på järnindustrin (där järnvägarna uppträda som köpare),
medan förändringen i
själfva transportväsendet egentligen består i
»mängden af varor och
människor, som flj^ttas omkring». Inflytandet från kommunikationsväsendets ekonomiska
funktion är m. a. o. alldeles lämnadt ur räkningen. Jfr E. F. Heckscher Kommunikations-
väsendets betydelse i det nittonde århundradets ekonomiska utveckling (E^konomisk tidskrift
VIII, 190(), 293—320) med där citerad litteratur samt H. Westergaard Statistikens Theori i
Grundrids (Kbhvn 1890) 239.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
