Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Källmaterial - Siffermaterialets otillräcklighet. Behofvet af enquêter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kvantitativa förändring som inträdt, så vet man därmed ofta föga mera
än att järnvägen har verkat stimulerande. Ehuru det visserligen är af in-
tresse att få äfven detta konstateradt, bör man söka järnvägarnas betydelse
mycket djupare, i en förändring af samhällets och näringslifvets ekonomiska
skaplynne, i första rummet innebärande nya transportvägar och afsättnings-
områden, men därnäst förändrade förhållanden mellan landets olika delar,
mellan industrins olika stadier och existensformer, samt till sist förändrad
karaktär för själfva företagen, med hänsyn till
driftskoncentration, kapitali-
sering och arbetsförhållanden.
För utrönande af dessa förhållanden är som sagdt det statistiska ma-
terialet ej vidare väl lämpadt. Om man kände till förhållandena praktiskt
och åskådligt förut, eller om statistiken sedan gammalt medvetet hade
ordnats med hänsyn till sådana behof, skulle man visserligen i ett pålitligt
sifTermaterial kunnat få en bekräftelse på sin kunskap och en ovärderlig
mätare på förändringens kvantitativa omfattning. Men den kännedom man
i första hand behöfver är af rent konkret och praktisk natur, gällande
dels landets allmänna ekonomiska utveckling, dels — såsom begränsade,
jämförelsevis isolerade fenomen — särskilda ekonomiska enheter, t. ex.
järnbruk, sågverk, hemindustrin i en viss trakt, jordbruket i en viss socken.
Äfven i de flesta andra länder torde verkliga ekonomiskt-historiska stu-
dier af det antydda slaget vara ganska fåtaliga på andra områden än den
egentliga arbetarfrågan; och i
Sverige saknas de veterligen så godt som
fullständigt. Ja, ej nog därmed; vår ekonomiska litteratur, offentliga akt-
stycken, riksdagsprotokoll, berättelser från yrkeskorporationer o. s. v. visa
en beklaglig magerhet äfven beträffande råmaterialet för sådana undersök-
ningar. Den faktiska insikt, som fmns i dessa frågor, synes hos oss nästan
uteslutande vara förbehållen det praktiska lifvets män inom deras eget be-
gränsade område och inom den korta tidrymd de själfva verkat. Vid of-
fentliga uttalanden i ekonomiska ting ha äfven praktikens män en olycklig
svaghet att begränsa sig till »bevis» stödda på siffror, som stå alla till buds,
och att förtiga det (åtminstone genom sin sällsynthet) mycket värdefullare,
»obevisliga» vetande, som beröringen med de faktiska förhållandena allena
har kunnat skapa. Det må vara tillåtet att uttala den förhoppningen, att
vi här i landet snart måtte få, jämte statistiska undersökningar, äfven verk-
liga enquéter af ekonomiska förhållanden — ej blott arbetarförhållanden —
först t. ex. undersökningar af några stora ekonomiska företags faktiska ut-
veckling och de faktorer som i hvarje fall inverkat på deras öde samt
längre fram på grundval häraf monografier öfver olika industrier sådana
de i ekonomiskt — icke tekniskt — hänseende utvecklats och gestalta sig
här i detta land Sverige. Först därmed är grunden lagd för en lefvande
kännedom om vårt ekonomiska lif.
Bland annat af de skäl som nu anförts lämnar tyvärr föreliggande fram-
ställning svar på ganska få af de frågor som borde besvaras vid en be-
handling af järnvägarnas betydelse för vår ekonomiska utveckling. Genom
resor och upplysningar från olika personer har det visserligen på enstaka
punkter blifvit möjligt att ange den faktiska utvecklingen, betraktad på nära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
