Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Källmaterial
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hållanden ha däremot kalenderverk af olika slag tagits till hjälp, särskildt
af Key-Åberg och Hyberg, äfvensom Sveriges Handelskalender. Sådana
arbeten ha den fördelen, att de meddela uppgifter om alla orter och alla
företag specificerade och nämnda vid namn, ej schematiserade till siffer-
radernas hkformighet. En bearbetning af det i Kommerskollegium befint-
liga näringsstatistiska primärmaterialet skulle visserligen i detta fall ge
ännu värdefullare resultat; men det skulle ha medfört ett alltför opropor-
tionerligt besvär, då materialet hade måst fullständigt genomarbetas.
^
Det ligger emellertid i den föreliggande uppgiftens natur att sätta i
samband med hvarandra allmänt ekonomiska förhållanden och kommunika-
tionsförhållanden.
Hvad då beträffar litteraturen om järnvägarna
— det rent statistiska
materialet lämnas fortfarande åsido tills vidare — märkas först betänkan-
dena af de många järnvägskomitéerna, bland hvilka följande visat sig mest
gifvande: Köping
—Hult-komitén (1852), statsjärnvägskomitén (l856), med
Nils Ericsons omedelbart därpå följande betänkande öfver statens järn-
vägsbyggnader (s. å.); vidare — viktigast af alla — järnvägsundersöknings-
komitén (1859), norrländska järnvägskomitén (l885), 1893 års järnvägs-
komité (1894
—95) och Sveriges allmänna exportförenings export-tariffkomité
(1906). Den förut omtalade ekonomiska komitén behandlade i sitt första
betänkande (1886) en ren järnvägsfråga, nämligen frågan om ett järnvägs-
monopol för staten, och dess arbete bar vidare frukt i C. R. Troilius’ skrift
»Staten och jernvägarne» (l890).
Statsbanorna ha nu fått sitt stora monument i minnesskriften Statens
järnvägar 1856—W06, där nästan alla sidor af deras verksamhet blifvit
föremål för utförlig behandling och hvari föreliggande framställning i sitt
ursprungliga skick ingick såsom en afdelning. Genom detta arbete får man
för första gången en detaljerad bild af vårt lands största ekonomiska före-
tag, med en utförlighet och mångsidighet som icke tillnärmelsevis blifvit
uppnådd af något kändt svenskt arbete för andra motsvarande områden och
som icke heller — märkvärdigt nog
— veterligen har någon jämnbördig
medtäflare i framställningar af andra länders järnvägssystem. Detta är i sig
själf tillräckhgt att ge arbetet en enastående ställning. Visserligen skulle
man äfven i denna publikation, liksom i de många som redan berörts, ha
kunnat önska något mera af lifvets friska färg, af erfarenheter från järn-
vägsekonomin och järnvägstrafiken sådan den ser ut i verkligheten och
ej blott i reglementena. För de mera centrala delarna af föreliggande
framställning ha sådana uppsatser i verket, som kasta ljus öfver statsba-
nornas betydelse såsom köpare
— d. v. s. som ekonomiskt företag
— varit
af särskildt värde; men inånga andra partier ha användts för enstaka frågor.
För de enskilda järnvägarna är materialet synnerligen obetydligt. Något
har dock varit att hämta ur Cl. Adelskölds Utdrag ur mitt dagsverks-
och pro diversekonto (2.a uppl. 1899—1901), ehuru arbetet i rikt mått
’
Key-Åberg3 framställningar bygga på detta material, men äro nu ej längre alldeles nya
(utgifna 1899 resp, 1901 och gällande åren 1897 och 1899).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
