Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Källmaterial - Statistiskt källmaterial
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lider af memoarverks vanliga brister, äfvensom ur Bergslagsbanans min-
nesskrift (1900).
För andra kommunikationer än järnvägar märkas Väg- och vattenbygg-
nadskårens minnesskrift (1904), Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens viktiga
betänkande öfver förslaget om Trollhätte kanals ombyggnad (1902) med
däraf föranledda yttranden och skrifter; vidare de två skjutskomitéernas
betänkanden (1859 och 1877) samt slutligen Generalpoststyrelsens värdefulla
minnesskrift (l903).
Här har nu redogjorts för de icke-statistiska källor som främst kommit
till användning; men det bör äfven sägas ett ord om hvad som ej blifvit
användt. De väldiga riksdagsdebatterna angående järnvägsbyggnaderna ha
ej blifvit systematiskt genomgångna, utan använda endast då det funnits
någon särskild anledning att i dem vänta material af värde; och förhållandet
är detsamma med hänsyn till det öfriga riksdagstrycket. Motsatt förfarande
skulle ha betydt att till ej ringa del göra om det stora arbete som redan
utförts af A. Rydfors för den politiska historiken i »Statens järnvägar
1856—1906». Vidare ha tidningarna ej studerats, och slutligen har den tek-
niska — metallurgiska och jordbrukstekniska
— litteraturen endast i ganska
liten utsträckning blifvit genomgången.
Hur stor vikt man än vill lägga vid de beskrifvande källorna, kan det
dock ej undvikas, att det statistiska materialet blir den viktigaste grundvalen
för undersökningen. Endast de viktigaste använda grenarna af statistiken
kräfva emellertid någon orienterande redogörelse.
Inom de statistiska publikationernas område är först att nämna närings-
statistiken i trängre mening, närmast fabriks- och hergverksstatistiken. Det
är sedan gammalt kändt, hur ytterligt bristfällig Sveriges industristatistik
varit intill midten af förra årtiondet." Att på detta material bygga någon
uppfattning af det kvantitativa omfånget af Sveriges industri i äldre tider
är uppenbarligen otillåtligt. Men ej nog med detta. 1896 undergick fabriks-
statistiken en grundlig reform och är därefter, förefaller det, på höjd med
de flesta andra länders (vanligen icke årliga) näringsstatistik. Men denna
reform har, liksom alla förbättringar i statistiken, medfört den verkan att
’
Ett exempel torde vara tillräckligt. På icke mindre än tre olika ställen (11- 371,
385, III- 82) omtalas med långa kursiveringar och t. o. m. citationstecken, att järnvägs-
undersökningskomitén föreslagit, att T>inga privata järnvägsbolag borde få koncession, förrän
statens bansystem fullbordats», för att spara kapital, arbetskraft och ingeniörsförmåga åt
statsbanorna. Nu är förhållandet, att komitén själf tillst^^rker statsunderstöd åt flera en-
skilda järnvägar. Att öfver hufvud i
något fall vägra koncession har komitén ej ens satt i
fråga, utan endast afrådt statsbidrag (41 f.)
— men naturligtvis icke för alla enskilda järn-
vägar (eftersom den själf tillstjrkt anslag åt några), utan endast för hvad den kallar bibanor,
d. v. s. sådana som utgå från stambanorna. Då ett ytterst starkt betonadt och upprepadt på-
stående i Adelskölds bok är till den grad felaktigt, torde stor försiktighet erfordras vid an-
vändning af sådana uppgifter i arbetet som ej äro lika lätta att kontrollera.
^
K. Key-Åberg Sveriges industristatislik (Statsvetenskaplig tidskrift 1, 1898): »Berättel-
serna voro [före 1863] med ett ord på grund af sin ofullständighet och sina inre brister icke
mycket värda» (193). »Följden blef att den svenska fabriksstatistiken
efter år 1863 blef, om möjligt, ännu sämre och otillförlitligare än den förut varit» (195).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
