10 och de banor som följa dess uppställning (Göteborg —Borås och Borås— Alfvesta) är den fullt på höjd med statsbanornas hittills publicerade stati- stik,^ och likaså för Gäfle—Dala järnväg, som tagit statsbanestatistiken till mönster. Andra, vanligen mindre banor (t. ex. de korta men särskildt för sockerindustrin viktiga skånska banorna) utelämna ofta en eller annan viktig faktor, t. ex. i stationsstatistiken varor som gå i samtrafik; och för flera af våra viktigaste enskilda banor, såsom t. ex. Stockholm—Västerås—Bergs- lagen, Mora—Vänern, Halmstad—Nässjö, Nora—Karlskoga, Nässjö —Oskars- hamn och Upsala —Gäfle saknas såvidt bekant all hithörande statistik. Be- klagligast är förhållandet med Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg, som sedan 1900 synes ha upphört att publicera godsslagsstatistik. Den föregående behandling det föreliggande ämnet erhållit inskränker sig såvidt bekant till två uppsatser, den ena af A. W. Edelswärd i Landt- bruksakademiens handlingar (l882) och den andra af Gustav Sundbärg i Jernbanebladet (1893). Den utländska litteraturen i ämnet är delvis upp- tagen till behandling redan i en uppsats i Ekonomisk tidskrift (l906); hvad som i det följande åberopas af utländsk litteratur afser naturligtvis ej den minsta fullständighet, utan endast att framhålla synpunkter eller fakta som lämpa sig till jämförelse med svenska förhållanden. Den följande framställningen har verkställts utan förutfattad mening i någon punkt, och dess resultat kunna äga åtminstone det stödet för sin riktighet att vara oväntade för författaren. Att börja en undersökning utan förutfattad mening innebär emellertid ej att försöka frigöra sitt medvetande från alla hypoteser om resultaten, ty det skulle — som makarna Webb förträffligt framhållit — sätta forskaren ur stånd att göra några iakttagelser alls; det innebär endast att försöka få fatt på så många hypoteser som möjligt och sätta dem alla utan mannamån på prof. Det är hvad som här har åsyftats. Hvad som nu har sagts om uppgiftens svårighet och om materialets brister synes göra tillräckligt klart, att föreliggande arbete ej gör minsta anspråk på att ge en fullständig bild af järnvägarnas inflytande på vår ekonomiska utveckling. Det kan icke vara fråga om annat än att järnvä- garna verkat på en mängd olika punkter och i en mängd olika riktningar utom dem som här framhållas. ' Bergslagsbanan har ett sammandrag af sin statistik för åren 1876—99 i bilagorna till sin minnesskrift. Den af Kiuigl. Järnvägsstyrelsen utgifna statistiken finns i korthet skildrad af S. Nour- MAN i Qärde delen af statsbanornas minnesskrift. ^ » — — — This does not mean that the scientifie obscrver ought to start with a mind free from preconccived ideas as to classification and sequences. If such a person existed, he woiild be able to make no observations at all. The student ought, on the contrarjs to cherish all the hypotheses he can lay his hands on, however far-fetched thej^ may seem. — — — What is dangerous is to have only a single hypothesis, for this inevitably biasses the selec- tion of fäets.» S. & B. Webb Industrial democracy (New Ed., Lond. 1902) Preface s. X.