klyfning af artikeln kol i träkol och stenkol) men 1882 åter minskades till 17. Det sista årtiondet företer i stället desto flera omskapningar. 1894 blef godsslagsstatistiken betydligt utvidgad, genom specificering efter 30 varu- slag i stället för efter 17; först från denna tid blifva exempelvis trävirke, snickeriarbeten samt ved och torf skilda åt, liksom järn och stål blef skildt från gjutgods och maskiner; spannmål specificerades, hvitbetor skildes från öfriga rotfrukter o. s. v. Redan 1899 inskränktes emellertid gruppernas antal ånyo till 23, hvarjämte äfven andra ändringar vidtogos. En oförsvar- lig ändring, som afbröt en serie alltifrån 1865, hade emellertid skett redan 1896 på 1893 års järnvägskomités förslag,^ nämligen medeltransportläng- dernas uteslutande. De två sista publicerade berättelserna (för 1904 och 1905) innebära en större förändring än någon föregående, men äro i sitt nuvarande skick ej mycket värda — de äro rent provisoriska (den senare ännu mer än den förra) och komma att ersättas af mycket fullständigare godsslagsstati- stik än som ännu sett dagen i Sverige. 1904 års godsslagsstatistik, som nom kort torde utkomma, specificerar det vagnslastgods, som går i sänd- ningar på minst 5 ton, i 112 varuslag ordnade i 21 grupper (hufvudsakli- gen efter handelsstatistikens varugruppering) och med uppgifter om — bland mycket annat — kvantiteter, tonkilometer, medeltransportlängd och afstånds- grupper, allt uppdeladt i statsbanornas egentrafik och samtrafik samt den senare i sin tur uppdelad, äfvensom slutligen med fördelning ej blott på sta- tioner utan äfven på bandelar.^ Frånsedt en större noggrannhet i primärupp- gifterna och deras kontrollerande — något som i stort sedt undandrar sig en utomståendes omdöme — väntas 1905 års stora undersökning få väsent- liga företräden framför 1904 års godsslagsstatistik bl. a. genom att med- dela motsvarande uppgifter i hufvudsak äfven för alla enskilda banor, medan efter statsbanornas förutvarande statistik en vara aldrig kan följas längre än till eller från öfvergången till eller från främmande trafikled. Statistiken för enskilda banor är gifvetvis som helhet ojämförligt sämre än för statsbanorna. 1878 började Trafikstyrelsen utge publikationen »All- män svensk järnvägsstatistik», till stor del innehållande uppgifter som förut varit intagna i statistiken öfver statens järnvägar; och 1903 vidtog en ännu ej afslutad, välbehöflig reform af denna statistik. Då emellertid Allmän svensk järnvägsstatistik saknar all godsslagsstatistik, kan den lämnas ur räkningen i denna framställning. Däremot utgifva ett stort antal enskilda järnvägar själfva ganska mycket statistik, vanligen i sina styrelse- och re- visionsberättelser, men i några fall i särskilda trafikredogörelser; Kungl. Bi- blioteket torde kunna antagas äga den fullständigaste samlingen af detta tryck," ehuru för de sista åren ännu ej ordnadt eller ens inkommet. Denna statistik är visserligen af ett mycket växlande värde. För Bergslagsbanan ' Ila sid. 36. - Större delen af denna statistik har välvilligt ställts till mitt förfogande af Kungl. Järn- vägsst3'relsens statistiska kontor. ' Någon säkerhet för fullständigheten af materialet kan visserligen icke erhållas, på grund af frånvaro af kataloger öfver tryck som ej utlämnas i bokhandeln.