Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Källmaterial
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klyfning af artikeln kol i träkol och stenkol) men 1882 åter minskades till
17. Det sista årtiondet företer i stället desto flera omskapningar. 1894
blef godsslagsstatistiken betydligt utvidgad, genom specificering efter 30 varu-
slag i stället för efter 17; först från denna tid blifva exempelvis trävirke,
snickeriarbeten samt ved och torf skilda åt, liksom järn och stål blef skildt
från gjutgods och maskiner; spannmål specificerades, hvitbetor skildes från
öfriga rotfrukter o. s. v. Redan 1899 inskränktes emellertid gruppernas
antal ånyo till 23, hvarjämte äfven andra ändringar vidtogos. En oförsvar-
lig ändring, som afbröt en serie alltifrån 1865, hade emellertid skett redan
1896 på 1893 års järnvägskomités förslag,^ nämligen medeltransportläng-
dernas uteslutande.
De två sista publicerade berättelserna (för 1904 och 1905) innebära en
större förändring än någon föregående, men äro i sitt nuvarande skick ej
mycket värda — de äro rent provisoriska (den senare ännu mer än
den förra) och komma att ersättas af mycket fullständigare godsslagsstati-
stik än som ännu sett dagen i Sverige. 1904 års godsslagsstatistik, som
nom kort torde utkomma, specificerar det vagnslastgods, som går i sänd-
ningar på minst 5 ton, i 112 varuslag ordnade i 21 grupper (hufvudsakli-
gen efter handelsstatistikens varugruppering) och med uppgifter om — bland
mycket annat — kvantiteter, tonkilometer, medeltransportlängd och afstånds-
grupper, allt uppdeladt i statsbanornas egentrafik och samtrafik samt den
senare i sin tur uppdelad, äfvensom slutligen med fördelning ej blott på sta-
tioner utan äfven på bandelar.^ Frånsedt en större noggrannhet i
primärupp-
gifterna och deras kontrollerande — något som i stort sedt undandrar sig
en utomståendes omdöme — väntas 1905 års stora undersökning få väsent-
liga företräden framför 1904 års godsslagsstatistik bl. a. genom att med-
dela motsvarande uppgifter i hufvudsak äfven för alla enskilda banor,
medan efter statsbanornas förutvarande statistik en vara aldrig kan följas
längre än till eller från öfvergången till eller från främmande trafikled.
Statistiken för enskilda banor är gifvetvis som helhet ojämförligt sämre
än för statsbanorna. 1878 började Trafikstyrelsen utge publikationen »All-
män svensk järnvägsstatistik», till stor del innehållande uppgifter som förut
varit intagna i statistiken öfver statens järnvägar; och 1903 vidtog en ännu
ej afslutad, välbehöflig reform af denna statistik. Då emellertid Allmän
svensk järnvägsstatistik saknar all godsslagsstatistik, kan den lämnas ur
räkningen i denna framställning. Däremot utgifva ett stort antal enskilda
järnvägar själfva ganska mycket statistik, vanligen i sina styrelse- och re-
visionsberättelser, men i några fall i särskilda trafikredogörelser; Kungl. Bi-
blioteket torde kunna antagas äga den fullständigaste samlingen af detta
tryck," ehuru för de sista åren ännu ej ordnadt eller ens inkommet. Denna
statistik är visserligen af ett mycket växlande värde. För Bergslagsbanan
’
Ila sid. 36.
-
Större delen af denna statistik har välvilligt ställts till mitt förfogande af Kungl. Järn-
vägsst3’relsens statistiska kontor.
’
Någon säkerhet för fullständigheten af materialet kan visserligen icke erhållas, på grund
af frånvaro af kataloger öfver tryck som ej utlämnas i bokhandeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
