Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning - Undersökning på grundval af befolkningsstatistiskt material - Undersökningens föremål: järnvägssocknarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Men då man vill söka utfinna hur järnvägsnätet verkat icke på någon
speciell näringsgren, utan på ett områdes hela ekonomiska läge, torde det
dock finnas ett hjälpmedel som, trots stora oundgängliga brister, kan föra
forskaren lill målet, nämligen befolkningsstatistiken. Genom en jämförelse
mellan olika områdens befolkningsutveckling under järnvägarnas inverkan
får man en i hufvudsak riktig bild af förändringen i deras relativa betydelse
och alltså en totalbild af huruledes den ekonomiska tyngdpunkten förflyttats.
Det är detta som här till någon del skall skildras; framställningen afser
alltså att uppvisa järnvägarnas allmänna verkningar, ej i första hand deras
inflj’tande på befolkningens omflyttning.
Vid en sådan undersökning går det emellertid icke gärna an att jäm-
föra t. ex. två läns utveckling i
syfte att utröna hur järnvägsnätet på-
verkat dem. Äfven frånsedt att alla län numera ha järnvägar
— så att
jämförelsens andra led till stor del saknas — vore ett sådant förfarande
skäligen ytligt, ty det råder så olika förhållanden i olika delar af landet, att
deras olikartade utveckling omöjligt kan föras tillbaka till en enda faktor.
Norrlands historia under de sista femtio åren är ju exempelvis nästan all-
deles beroende af trävaruindustrin, men att skrifva dess ofantliga uppsving
på landkommunikationernas räkning vore en förväxling af orsak och
verkan.
o
Åtminstone till en början torde man därför göra rättast i att begränsa
undersökningen till ett mycket trängre område, nämligen till den trakt som
omedelbart omger själfva järnvägslinjen. Ifall det kan uppvisas att dessa
områden, som nu en längre tid omgifvit järnvägslinjerna, utvecklat sig
annorlunda än de större landsdelar, hvarmed man kan jämföra dem (t. ex.
de län hvari områdena ingå), så bör järnvägslinjernas omedelbara inflytande
vara klarlagdt. Därmed är visserligen intet sagdt om kommunikationsmed-
lens betydelse för landet i dess helhet, ty dessa områden kunna ha dragit
muslen till sig ur det från kommunikationerna aflägsnare landet.
För att utröna järnvägarnas inflytande på den omedelbart omgifvande
landsbygden har företagits en omfattande undersökning, hvars tabellmaterial
meddelas i
bilaga 1, men hvars metod och resultat här skola framläggas.
Undersökta områden äro de kyrkosocknar (församlingar), som beröras af
landets hufvudlinjer. I det följande kallas dessa för korthetens skull järnvägs-
socknar. Socknarna äro landsbygdens minsta befolkningsstatistiska enheter,
hvilket utgör tillräckligt skäl för att använda dem, ehuru de i Malmöhus
och t. o. m. i
Skaraborgs län äro nästan väl små, men i Norrland —
där de delvis sammanfalla med tingslagen
— alldeles för stora,
^
hvarjämte
deras form i flera fall gör dem något olämpliga.
De i tabellerna upptagna socknarna äro främst alla sådana som beröras af
’
Medelarealen (land och vatten tillsammans) för en socken i Malmöhus län är 19,8
kvkm, i
Skaraborgs län 32,33 kvkm, men i Norrbottens län 1,422,13 kvkm, allt enligt 4 1900
II tab. 1, jämförd med texttabell A. En indelning af Sveriges socknar i
storleksgrupper en-
ligt 18D0 års siffror meddelar V. Rundgren S/a/f.sZ/s/ca s/uf//er rörande suenska kyrkan (Öre-
bro 1897) 19 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
