27 att räkna ut medeltalet af det antal procent af sitt procenttal (sin andel i länets landsbygd) vid hvarje periods början, som de olika järnvägssockne- summorna till- eller aftagit under de tre perioderna. Ett exempel skall åskåd- liggöra detta. Enligt tabellbilagan har Västra stambanans stationssock- nars andel (i procent) af Södermanlands läns landsbygd stigit på följande sätt: 16,3 —16,3 —16,6 —19,5, alltså för de tre perioderna resp. O, 0,3, 2,9. Detta motsvarar en årlig uppgång under de tre perioderna af resp. O, 0,0 5, 0,0 7. Redan detta är ju ganska små tal. För Örebro län skulle motsva- rande tal bli resp. 10,7, 12,4, 12,3, 15,4, motsvarande en årlig uppgång (resp. nedgång) af + 0,09, — 0,02, -f 0,07. Men det är att märka, att de sista två sifferraderna för de två länen ej äro sinsemellan jämförliga, ty i förra fallet gällde det en ökning från 16,3 X> men i det senare fallet endast från 10,7 X- Alltså är det tydligt, att blott en uträkning af ökningen uttryckt i procent af det ursprungliga procenttalet (16,3, 10,7 o. s. v.) ger i minsta mån an- vändbara siffror. Man skulle då komma att röra sig med så små tal, att resultatet blefve nästan värdelöst. Däremot kan man på gröfre sätt belysa samma sak genom att undersöka det antal fall, efter länssummorna räknadt, då den relativa ökningen under en af ifrågavarande perioder varit större, resp. mindre än under en annan period. För en matematiskt exakt lösning af denna uppgift skulle visser- ligen erfordras samma invecklade och praktiskt oanvändbara metod som för den nyss afvisade uppgiften. Men man kan med obetingad fördel be- gagna sig af en mindre exakt metod, då det endast gäller att undersöka i hur många fall en period öfverträffar en annan, än då man vill erhålla ett gemensamt mått på utvecklingen under de olika perioderna, hvar och en tagen såsom en helhet. För att finna svaret på den uppställda frågan har därför helt enkelt siffran för ökningen, resp. minskningen i järnvägs- socknarnas procenttal under hvarje period (i första exemplet här ofvan: ±0, -1-0,3, -1-2, 9) dividerats med antalet år i perioden och de sålunda erhållna resultaten (i exemplet: ±0, -|-0,05, -|-0,07) jämförts med hvarandra. Det är visserligen ej osannolikt, att denna metod låter trafikperioden framstå i något för gynnsam dager, emedan denna period, som vi veta, i de flesta fall börjar med högre siffror för järnvägssocknarnas andel i länets lands- bygd än de två föregående perioderna, hvadan alltså den här använda absoluta årliga ökningen i trafikperiodens procenttal ej ger rätta uttrycket för periodens utveckling, jämförd med dess två föregångare. Ehuru denna aberration ej betyder mycket, då den delas ut öfver en så lång tidsperiod som trafikperioden vanligen utgör, bör den ej alldeles förloras ur sikte. Flera tabeller ha uppgjorts efter denna metod, och deras viktigaste re- sultat framgå af tabb. 8 och 9 på föregående sida. Metodens brister äro, frånsedt den nyss anmärkta, ungefär de samma som vidlåda den tidigare bearbetningen af länssummorna (tabb. 1 —3), och resultaten visa också i det stora hela en stark likhet med dem som framgå därur. Emellertid finner man, att tabb. 8 och 9 ge ett utslag, som i allmänhet är gynnsammare för järnvägarna än någon af de tidigare metoderna, hvilket med andra ord vill säga, att äfven i de fall, då t. ex. trafikperioden och