Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning - 4) Absolut folkökning (med tabb.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
perioden före järnvägen båda visa uppgång, är uppgången för trafikperio-
den som regel den starkare af de två. Om man för att kunna anställa jäm-
förelse mellan olika tabeller räknar halfva antalet stillastående till de upp-
gående, bli resultaten bl. a. följande. Tab. 8 visar, att i 66 %^ af an-
talet fall var för hela nätets samtliga järnvägssocknar trafikperiodens
ökning starkare än periodens före järnvägen; medan tab. 1 visserligen sätter
trafikperiodens uppgång till 69 X af antalet fall, men visar att i 61
fall af dessa 69 inträffade uppgång redan under perioden före järnvägen.
Ännu mycket starkare framträder i tab. 8 uppgången för de fyra äldsta
stambanorna under trafikperioden, i det ökningen i 88 Yg ^ ^f fallen är
starkare än före järnvägen
— ett gynnsammare resultat än det som fram-
går af tab. 2, som sätter den relativa uppgången till
9272 X mot 45 %
för perioden före järnvägen.
Tab. 9, som jämför trafikperioden med byggnadsperioden, afviker från
tabb. 1 —3 i en annan riktning. För samtliga järnvägssocknar är öfvervik-
ten för byggnadsperioden synnerligen stark i tab. 9, nämligen 63 X, medan
i tab. 1 förhållandet är 84^2 X ökning för byggnadsperioden mot 69 % för
trafikperioden. Den starkare öfvervikten i tab. 9 beror på Norra stambanan
medan de två perioderna (i
tab. 9) nästan äro i jämvikt för de fyra äldsta
stambanorna.
Mycket gynnsammare resultat för trafikperioden visa emellertid stations-
socknarna, fortfarande enligt tab. 9, d. v. s. i jämförelse med byggnads-
perioden. Det är här för nätet som helhet endast något öfver halfva antalet
fall (56 %) som visa större ökning under byggnadsperioden än under trafik-
perioden; och går man till de fyra första stambanorna, finner man t. o. m.
ett omvändt förhållande — här är det trafikperioden, som i 57 X ^f antalet
fall visar större ökning än byggnadsperioden. Detta stämmer ganska väl
med de tidigare tabellernas utseende, men är ett ganska enastående gynn-
samt resultat.
Sålunda bekräftar äfven denna tredje metod de vunna resultaten. Meto-
den kan närmast anses lämna en korrektion af den tidigare bearbetningen
af länssummorna, men öfverdrifver sannolikt i
någon mån trafikperiodens
betydelse. För öfrigt lider denna tredje metod af samma djupare liggande
fel som den första och ger därför efter all sannolikhet äfven på denna
grund ett alltför gynnsamt resultat. Om dess siffror vore lättare att jäm-
föra med de öfriga metodernas, skulle de med fördel kunna införas i tab.
7 som ett uttryck för förändringens öfre gräns.
Till sist skola nu meddelas uppgifter för den absoluta folkökningen, resp.
folkminskningen, och då först för bijggnadsperioden. Socknarna fördela sig
på följande sätt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
