Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning - Norra stambanan (jämte Tvärbanan och Luleå—Ofoten-banan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mängdens tillväxt under trafikperioden och stationssamhällenas nuvarande
folkmängd. Så var t. ex.:
Bollnäs sockens folkökning 1882—1905 5,028
Bollnäs municipalsamhälles (köpings) folkmängd
1905 983
och
Ökning i socknen frånsedtmunicipalsamhället.. 4,045
Ljusdals sockens folkökning 1882—1905 4,081
Ljusdals municipalsamhälles folkmängd 1905 1,662
Ökning i socknen frånsedt municipalsamhället 2,419
Och därvid är att märka, att bägge dessa orter voro befolkningscentra långt
före järnvägens tid, så att den öfriga socknens ökning i verkligheten är
större än dessa siffror antyda
— fastän bur mycket större är omöjligt
att säga.
Bollnäs och Ljusdal utmärka sig under 1880-talet för en inflyttning som
är betydligt större än länsmedeltalet och som utgör förklaringen till deras
stora folkökning.
Vi öfvergå nu till Jämtlands län för att sedan i ett sammanhang uppta
Västernorrlands läns olika delar till behandling.
Det finns icke i Sveriges rike något län hvars utveckling till den grad
är beroende af en enda bana som Jämtlands. Och detta är mycket naturligt.
Ett typiskt inlandslän utan de vattenkommunikationer, som de stora älfvarna
tillåta i nästan alla andra norrländska landskap, och synnerligen klent för-
sedt med äldre landkommunikationer, är Jämtland för sin förbindelse med
kulturen i allt väsentligt beroende af sin enda järnväg, den norrländska
Tvärbanan med stambanans fortsättning norrut. Man har sålunda här ett af
dessa ganska ovanliga exempel på inverkan från en enda faktor i
utvecklingen.
Järnvägens verkningar voro också ögonblickliga. Byggnadsarbetet bör-
jade 1875, 1878—82 öppnades Tvärbanan och 1883—86 Norra stambanan
till Sollefteå. Detta är länets och staden Östersunds årliga folkökning under
olika perioder:
Länets landsbygd Östersund
1851—60 826,8 67,9
1861—70 902,4 22,1
1871—75 988,0 70,6
1876—80 1,416,6 156,8
1881—85 1,515,^ 378,2
1886—90 1,355,2 117,6
1891—1900 940,3 153,3
1901—05 282,6 85,0
För länets landsbygd och för dess enda stad är utvecklingen alldeles
densamma, nämligen en stor och plötslig folkökning i midten af 1870-talet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
