Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning - Norra stambanan (jämte Tvärbanan och Luleå—Ofoten-banan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
fortsatt under de tio år som förflöto tills alla linjerna voro öppnade (1876
—85)
— inom parentes en depressionsperiod som få i
Sveriges allmänna utveck-
ling. Ingen följande period visar en så stor folkökning som detta decennium
af »dåliga» år — den sista femårsperioden utmärkes af relativt stillastående.
Sådan var alltså inverkan på länet som helhet. Ser man sedan på Tvär-
banans järnvägssocknar, blir resultatet ännu mera slående, nämligen hvad
stationssocknarna beträffar. Deras utveckling före järnvägsanläggningen inne-
bar en stark relativ minskning, men denna förbytes under anläggningsperio-
den i en ännu starkare relativ uppgång; och hvad som är mest anmärk-
ningsvärdt, denna relativa uppgång blir ännu betydligt starkare under den
24-åriga trafikperioden
— detta sista i
utpräglad motsats till länet som helhet.
Medan folkmängden i länets landsbygd 1881 —1905 ökats med 30 %, var
ökningen i Tvärbanans stationssocknar öfver 56 % — alltså ej långt ifrån
det dubbla. Resultatet beror här icke på några enstaka socknar, utan är
nästan genomgående, omfattande både ett genuint landtbruksområde såsom
Rödöns socken, och trävarudistrikt som just genom banans inflytande vuxit
upp utefter nästan hela dess längd. Afven agglomererade industri- och stations-
samhällen ha här uppstått, nämligen Bräcke och Hjärpen (i Mörsils socken);
men hur jämförelsevis litet deras tillvaro betyder för den allmänna folk-
ökningen framgår af att deras hela sammanlagda folkmängd endast är om-
kring 2,000, medan folkökningen som helhet är 9,000
—10,500. Norrländ-
ska Tvärbanan är ett af de jämförelsevis få exemplen i vårt land på att en
järnväg kastats ut i ett nästan obrukadt land och skapat en industri, ja,
delvis t. o. m. landtbruk.
Bräcke—Sollefteådelen af Norra stambanan visar ej fullt så slående verk-
ningar, men äfven här är järnvägens inflytande betydligt både under bygg-
nadsperioden och senare.
I kustlänen är förhållandet ett annat; där är det alls icke järnvägen, utan
den vid älfvarna och deras utlopp lokaliserade trävaruindustrin som i första
hand påverkar orternas utveckling. Hvad till en början Västernorrlands
län beträffar, är det i tabellerna sönderdeladt på fyra olika bansträckor, men
ingen af dessa delar företer någon genomgående påvisbar inverkan från järn-
vägen. Däremot märkas Ange stationssamhälle, Alby fabrikssamhälle och
Sollefteå köping, som alla — fastän i olika grad
— påverkats af banan.
Ej heller för Västerbottens län kan någon inverkan uppvisas; banan är här
inne i
skogsregionen, hvars utveckling ej på minsta sätt kan täfla med kust-
regionens. I Vännäs har emellertid uppstått ett litet stationssamhälle.
Endast Norrbottens län återstår nu. Själfva stambanans inverkan är
här mer än tvifvelaktig, men så mycket väldigare har Luleå—Ofotenbanan
revolutionerat förhållandena. Vi ha här det enda exemplet i Sverige på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
