Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Stationssamhällena och industrien på landsbygden - De viktigaste af landsbygdens industrier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
än som motsvarar verkligheten. För den egentliga industrin är förhållan-
det i alla händelser uppenbart.
Äfven handtverksindustrin företer i hufvudsak samma fördelning som
den egentliga fabriksindustrien, i det att nästan jämnt tre femtedelar (60,2 %)
af hela antalet handtverkare och handtverksarbetare tillhöra landsbygden
(inberäknadt köpingarna). Detta innebär en ganska öfverraskande utveck-
ling, som tillhör de senaste 50 åren, ty dessförinnan var statsmakten som
bekant i
hög grad ovillig att tillåta handtverkare att existera på landsbyg-
den, och 1850 var fördelningen af handtverkare, »gärningsmän» på landet,
gesäller, lärlingar och andra arbetare i handtverkerierna enligt kommers-
kollegiets statistik följande:^
Antal %
Städer 24,411 55,7
Landsbygd (inkl. köpingar) 19,398 44,3
Riket 43,809 100,0
Här har alltså en omkastning ägt rum, såtillvida ganska naturlig som
handtverket ju står nära den mindre industrin, hvilken alltid söker till
landsbygden.
Visserligen omfatta alla dessa siffror för landsbygden äfven förstadssam-
hällenas industri, och i den offentliggjorda svenska fabriksstatistiken är det
omöjligt att tillfredsställande skilja ut denna kategori. Men det visar sig
ganska snart, att förstadssamhällena ej äro den afgörande faktorn i denna
öfvervikt för landsbygdsindustrin. Förhållandet framgår af en blick på de
industrier som — frånsedt bergshandteringen
— representera hufvuddelen
af landsbygdens industri i
Sverige. De viktigaste grupperna äro :
Landsbj^gdens tillverk-
ningsvärde 1905
mill. kr
Sågverk och hyflerier 122,1
Trämassefabriker 51,9
Mjöl- och grynkvarnar 42,5
Järn- och stålvarufabriker samt gjuterier 39,9
Pappersbruk och pappfabriker 32,7
Brännvinsbrännerier 28,6
Råsockerbruk 26,4
Mekaniska verkstäder 24,6
Snickeri- och möbelfabriker 13,2
Tegelbruk 12,6
Träkolsverk 11,6
Stenbrott, stenhuggerier och sliperier 11,4
Destilleringsverk 10,5
Bomullsspinnerier 9,9
’
Efter Kommerskollegicts fabriksberättelse för 1850 bil. lit. C. Såsom nämnts ofvan
71 n. 1 företer yrkesstatistiken betydligt högre siffror (55,465 för riket), och den ger städerna
en mycket större öfvervikt, (61,2 %); men som förut antydts beror detta sannolikt på att
häri ingår en del af fabriksindustrien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
