Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Stationssamhällena och industrien på landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
I förhållande till folkmängden var ökningen, som man lätt kan tänka
sig häraf, äfven under perioden 1897—1905 starkast på landsbygden. På
1,000 inv. kom nämligen följande antal arbetare i industri och bergsbruk
^
landsbygden städerna
1896 37 84
1905 47 97
Läget förtjänar ytterligare belysas genom 1905 års just publicerade fa-
briksstatistik. Fördelningen 1905 var följande:
Antalet fabriker: ^^^^^ ^^.
Städer 4,100 34, 3i
Landsbygd 7,849 65,69
Riket 11,949 100,00
Antalet arbetare:
^^^^^ ^
Städer 117,371 41,77
Landsbygd .. 163,624 58,23
Riket 280,995 100,00
Tillverkningens värde:
K o o Y
Städer 600,557,911 49,80
Landsbygd 605,322,220 50,20
Riket 1,205,880,131 100,oo
Alltså finner man att nära två tredjedelar af antalet fabriker, närmare
tre femtedelar af antalet arbetare och godt hälften af tillverkningens värde
faller på landsbygden. Men detta är dock ej allt, ty därtill kommer bergs-
handteringen, som samma år sysselsatte 31,222 arbetare, utan tvifvel så godt
som uteslutande bosatta på landsbygden. Lägges sistnämnda siffra till antalet
arbetare inom industrin, får man upp landsbygdens andel till 62,41 X af
rikets arbetare i industri och bergshandtering.
Det faller genast i
ögonen vid en blick på ofvanstående tabeller, att
landsbygdens öfvervikt är störst beträffande antalet fabriker, därnäst be-
träffande arbetarantalet och minst med hänsyn till tillverkningsvärdet. Detta
uppenbarar det förhållandet, som visst icke är något egendomligt för Sverige,
att de mindre företagen ha sitt säte på landsbygden. Pr fabrik ställer sig
arbetarantalet för städerna 28,6, men för landsbygden 20,3, medan pro-
duktionsvärdet pr arbetare i städerna är 5,116 kr, men på landet endast
3,699 kr — sannolikt en antydan om den starkare användningen af ma-
skinkraft i städerna. Visserligen skulle dessa siffror sannolikt förändras
ganska ansenligt, om bergshandteringen äfven kunde räknas med; men detta
torde böra undvikas, ty det skulle innebära ännu äfventyrligare dubbelräk-
ningar än för fabriksindustrin och därför ge landsbygden en högre siffra
’
Efter resp. års medelfolkmängd. Bergverkens hela arbetarantal är räknadt till lands-
bygden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
