Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Stationssamhällena och industrien på landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
o
att äfven småföretag medtagits. Siffrorna äro följande. Ar 1900 var nära
två tredjedelar (63,5 X) af unionens produktion, efter tillverkningsvärdet
beräknad, förlagd till städer på mer än 20,000 invånare, och öfver fyra
femtedelar (resp. 81, i X och 80,1 %) af tillverkningsvärdet och af arbetar-
antalet tillhörde alla städerna tillsammans. För landsbygden återstod så-
lunda i Förenta staterna mindre än en femtedel, mot nära tre femtedelar
resp. öfver hälften hos oss.^
Den tyska yrkesräkningen af 1895 ger ej lika jämförbara siffror. Det må
vara nog alt nämna, att på Tyska rikets städer tillsammans kom 1895
68,9 3 % af den i industrin (inkl. bergsbruk) sysselsatta befolkningen och
67,5 X af denna befolkning med anhöriga.
^
Som nyss nämnts represen-
terade landsbygden i
Sverige 62 72 X af arbetarantalet i industri och bergs-
bruk och 60 ^ af handtverkarnas antal, hvaraf alltså framgår att landsbyg-
dens andel i
Tyskland är mindre än städernas i
Sverige.
Slutligen lämnar den i dessa dagar utkomna preliminära redogörelsen
för Danmarks handtverk och industri 1906 ett synnerligen intressant och
alldeles färskt material, som dock ej är alldeles lätt att jämföra med det
svenska.’ Särskildt svår blir jämförelsen genom det tydligen dominerande
inflytandet från handtverket, som ju ej är upptaget i vår produktionsstati-
stik ;
så var enligt den danska statistiken mer än halfva antalet — på lands-
bygden nära två tredjedelar af antalet — företag alldeles utan arbetare.
Af detta skäl kommer landsbygden i Danmark visserligen ej mycket lägre
än i
Sverige beträffande antalet företag (61,6 X af riket mot 65,7 X hos oss),
men i stället så mycket lägre med hänsyn till arbetarantalet) 27,7 % ,
mot
58,23 eller 62,41 hos oss).^ Det är alltså i verkligheten äfven här den
skarpaste kontrast mellan våra och utlandets förhållanden. Däremot före-
faller det visserligen som om den egentliga industrin i Danmark befunne
sig i starkast tillväxt på landsbygden, medan förhållandet är tvärtom be-
träffande handtverket.^
Sveriges egendomliga ställning är alltså uppenbar.
•
Censiis of Manufactiires 1900 I
kap. 3 (
af W. M. Steuart) tabb. V och VI, s. CCXXI f. ;
jfr Census of Population I s. LXXXI. En ny amerikansk industriräkning företogs 1905, men
åtminstone de hittills publicerade delarna däraf behandla endast unionsstaterna hvar för sig.
"
Die berufliche und soziale GUederung des deutschen Volkes nach der Berufszähliing vom
Ii. Juni 1895 (Statistik des Deutschen Reichs, Band 111, Berlin 1899, 48).
’
Forelebig Redegorelse for Danmarks Haandvcerks- og Industrivirksomheder ved Tcellin-
gen den 12. Juni 1906 (Danmarks Statistik, Statistiske Meddelelser 4 R., 23 Bd., 3 H„ Kbhvn
mars 1907). Fortfarande liksom hittills sj^nes tyvärr Danmarks industristatistik komma att
sakna genomgående uppgifter om tillverkningskvantiteter och -värden, medan den å andra
sidan har ett försteg framför den svenska statistiken genom indelningen af företagen i stor-
leksgrupper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
